Industrin inte pigg på att betala

Utan medfinansiering ingen Norrbotniabanan 2010 - 2021. Men sträckan Piteå - Skellefteå byggs om företagen betalar.  Industrin vägrar.  - Vi ska investera i vår kärnverksamhet, säger Jan Moström, Boliden.

STOPP FÖR BYGGE. Regeringens infrastruktursatsning 2010-2021 innebär nästan tvärstopp för tanken       på bygge av Norrbotniabanan. Sträckan Piteå-Skellefteå kan bli av om näringslivet hjälper till att betala.

STOPP FÖR BYGGE. Regeringens infrastruktursatsning 2010-2021 innebär nästan tvärstopp för tanken på bygge av Norrbotniabanan. Sträckan Piteå-Skellefteå kan bli av om näringslivet hjälper till att betala.

Foto: Roland S Lundström

Piteå2010-04-03 06:00
Nyligen redovisade vi två Sifo-undersökningar där över 85 procent av Nobbottningar och Västerbottningar krävde att Norrbotniabanan skulle byggas. Bolidens Jan Moström är affärsområdeschef för gruvor och tillhör ledningsgruppen i det företag som bedöms ha stor nytta av järnväg mellan Piteå och Skellefteå. Likväl är svaret nej på det ultimatum regeringen ställde i går. Norrbotniabanan hamnade utanför infrastruktursatsningarna i Sverige 2010-2021. Räddningsplankan regeringen påvisar är medfinansiering från regionen Norrbotten - Västerbotten samt berörda kommuner och inte minst storindustrin så att sträckan Piteå-Skellefteå kan byggas inom planperioden. Trafikverket får uppdraget att driva på parterna. Regeringen uttalar inte hur mycket pengar från företagen som krävs för att ge delsträckningen klartecken, uppger Frank Nilsson, pressekreterare åt Maud Olofsson. Projektarbetet för Norrbotniabanan fortgår alltjämt, säger han vidare. Samhällets ansvar
Jan Moström konstaterar att Boliden i slutänden kommer att vara med och betala Norrbotniabanan i och med bolaget betalar för att använda järnvägen. Men att betala till själva investeringen är inte företaget berett. - Infrastruktur ska betalas av samhället. Vi ska investera i vår kärnverksamhet. Vi jobbar inom basindustrin med gruva och smältverk och har långa återbetalningstider på gjorda investeringar. Det innebär att vi behöver mycket kapital. Gemensamt för råvaruindustrin är att vi konkurrerar på en världsmarknad. Vi investerar för att få låga produktionskostnader, som i Aitik där vi lägger ner sex miljarder kronor. Norrbotniabanan ger oss möjlighet att sänka våra kostnader så att vi kan använda de pengarna till ännu fler investeringar i gruva och smältverk. Det är vad som är viktigt, säger Jan Moström. För två veckor sedan gjorde SSAB:s koncernchef Olof Faxander samma konstaterande till Kuriren: "Vår grundinställning är att samhället ska stå för infrastrukturen i landet", uttalade han. Till Luleå
Något att bita i för infrastrukturministern Åsa Torstensson, som väntas till Luleå i dag för att lägga fram hur hon tänkt det hela. I går var hon inte beredd att kommentera sveket mot norra Sverige, som oppositionen beskriver saken. De största satsningarna i infrastruktur sker i storstadsområden (se nästa sida).
Regeringens uppdrag "Trafikverket får i uppdrag att tillsammans med regioner och näringslivsintressenter pröva förutsättningarna för medfinansiering av en järnvägsförbindelse mellan Piteå och Skellefteå."
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om