Här är en positiv bild av byarnas framtid

Ända sedan 1800-talet och industrialiseringen av Sverige har landsbygden varit i underläge, sett till folkvandring. Sverige på 1930-talet såg till exempel annorlunda ut än samma land 30 år senare. Gröna vågen på 1970-talet och senare årtiondens yttringar till trots är staden till synes vinnaren, om sådant mäts i befolkning. Senaste årtiondet märks kraften på landsbygden bland annat i form av intresseföreningar, ekonomiska föreningar, bygderådets arbete och andra konstellationer. En hel landsbygdsrörelse på fötter, alltså. Och i helgen möttes rörelsens företrädare i länet i Piteå. Engagerade människor Där deppades inte. ? Det är helt fantastiskt med så engagerade människor. Det finns en stor tillväxtpotential på landsbygden, beskrev Monica Lejon, länsstyrelsen och projektledare för entreprenörsskap och lokalt utvecklingsarbete. Åt vilket håll utvecklingen går beror på de människor som tar sig an uppgiften, resonerade Michael Eliasson, ekonomiska föreningen Övrebygden (ett 20-tal byar) i Kalix. ? En bygd som är framåt, det sprider sig som ringar på vattnet. I vår by fick vi en familj från Kalmar som hört ryktet, exemplifierade han. Via ekonomiska föreningen drivs hemtjänst och även hemservice, där hemtjänsten inte räcker till. Det kan då röra sig om en så pass konkret sak som att skotta snö kring huset för att underlätta livet för en åldring. Det underlättar att bo kvar i byarna. Det går dock inte att klara överlevnaden i alla byar, konstaterade Gunnar Plym Forsell, länsstyrelsen, men just i de tätortsnära byarna finns goda förutsättningar, anser han. ? Jag håller inte med. Från bygderörelsens sida finns inga byar som är ute. Tror vi att alla har en förutsättning så har de det. Det finns två faktorer som är särskilt viktiga för en bys överlevnad och det är butiken och skolan, sa Evert Nilsson, ordförande i Norrbottens bygderåd. Prioriterar fel Kommunernas styrande har en del av landsbygdens utveckling i sin hand. När byaskolor läggs ner motiveras det med för få barn. Men också med att kommunen inte har pengar. ? Frågan är vad du är beredd att satsa på. De prioriterar fel, konstaterade Evert Nilsson och tog Gällivare som gott exempel. Där har antalet klasselever maximerats till15 stycken i vissa skolor. ? Varför bussas inte skolbarnen från stan till väl fungerande byaskolor. Varför ska bara barnen i byarna åka? Ta ekoskolan i Långnäs, i Piteå kommun, som exempel. Det satsades mycket på den skolan. Sedan lades den bara ner, sade Gunnar Plym Forsell.

Här är en positiv bild av byarnas framtid

När 265 företrädare för byarna i länet möttes sågs ingen blygsamhet.Exempel på det är lanseringen att överföra stadsbarn till byaskolor, i stället för tvärtom.? Varför ska bara barnen i byarna åka, undrade Gunnar Plym Forsell, länsstyrelsen.

När 265 företrädare för byarna i länet möttes sågs ingen blygsamhet.
Exempel på det är lanseringen att överföra stadsbarn till byaskolor, i stället för tvärtom.
? Varför ska bara barnen i byarna åka, undrade Gunnar Plym Forsell, länsstyrelsen.