Vi befinner oss vid Lindbäcksstadion som tidigare kallades Vallsberget. I juni 2018 invigdes Darkathlons nya anläggning som rymmer två snökanoner med kapacitet att tillverka 2,4 kubikmeter snö i timmen.
Nio månader om året är hallen tillgänglig för biltillverkare och däcktillverkare som vill testa sina produkter i den 10 000 kvadratmeter stora hallen, men under vintermånaderna december-mars står anläggningen närmast outnyttjad.
– Det här öppnar en fantastisk möjlighet för snöforskningen. Jag känner inte till någon motsvarande anläggning i världen och vi har den inom vårt närområde, säger Johan Casselgren, som är biträdande professor inom experimentell mekanik vid LTU.
För ett år sedan föddes snöakademin på Luleå tekniska universitet. Det treåriga forskningsprojektet finansieras bland annat av Tillväxtsverket, Region Norrbotten och fyra fordons- och däcktestföretag.
Två forskare har knutits till projektet, där elitåkaren Nina Lintzén har fokus på skidsport och snölagring medan Johan Casselgren är mer inriktad mot bil- och vägsidan.
Han har ägnat 13 år till sitt forskningsområde.
– Vi måste betrakta snö som en viktig råvara för Norrbotten. I dag forskar vi om malmen och skogen, men glömmer bort att biltestindustrin är stor i länet. Det handlar om ett relativt nytt forskningsområde, där det är viktigt att dokumentera de praktiska kunskaper som redan finns i länet innan de går förlorade, säger Johan Casselgren.
Ett av projektets första uppgifter var att konstruera ett nytt mätinstrument. För en knapp månad sedan genomfördes de första mätningarna.
– Instrumentet är så nytt att det inte har något namn än. Min kollega, Lavan Kumar Eppanapelli, brukar kalla den för "The Dome", berättar LTU-professorn.
Med hjälp av tre mätmetoder; holografi, spektrometri och mikrotomografi, kan forskarna studera snöflingornas egenskaper.
Genom att lysa på snöytan med tre olika laserljus går det att få information om snökornens täthet, fuktighet och storlek.
– Vår fokus ligger på skillnaden mellan naturlig och tillverkad snö. Vi vill förstå skillnaden mellan väg och testbana. Det är en frågeställning som är högst relevant för utvecklingen av fordon och bildäck.
Anläggningen erbjuder forskarna en möjlighet att laborera med vattenmängd, tryck och temperatur vid snötillverkningen. Den metallklädda portabla mätutrustningen gör att testerna blir mätbara.
Markus Samuelsson är anställd som ingenjör och banreparatör på Arctic Falls. Han är särskilt nyfiken att få veta hur den döda snön uppstår.
– Ibland uppstår fenomenet som vi också brukar kalla sockersnö. Det innebär att de tillverkade snökristallerna som inte går att binda ihop. Vi brukar köra den döda snön utomhus. Efter någon timme har den dragit åt sig luftfuktighet och går att använda igen.
Tack vare The Dome hoppas forskarna att kunna karaktärisera olika snösorter. På sikt vill de ta fram ett mindre mätinstrument som kan monteras på en vanlig bilkrok för att göra samma mätningar på naturlig snö utomhus.
Häromveckan skickade LTU in en ansökan om att få skapa ett kompetenscentrum för snö- och isforskning i Luleå. Det handlar om ett samarbete med Mittuniversitetet i Östersund.
Johan Casselgren hoppas att få ett klartecken framåt sommaren.
– Egentligen vet vi förvånansvärt lite om snö. Ett kompetenscentrum skulle ge oss en möjlighet att samla forskare och öppna en möjlighet att dela kunskaper. Jag är övertygad om att en tvärvetenskaplig mötesplats skulle ge upphov till nya idéer och genera nya kunskaper.