För få erbjuds rehabilitering

En av tio neurologiskt handikappade i Sverige har en rehabiliteringsplan.
I Norrbotten är det ännu värre, bara hälften så många.
- Dessutom är det många som inte vet om att de har rätt till rehabilitering, säger Lasse Winborg, projektledare på Neurologiskt handikappades riksförbund.

PITEÅ2007-05-16 06:00
Med artister som Louise Hoffsten (MS) och Jesper Odelberg (CP) i spetsen firar Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR) i höst sitt 50-årsjubileum på Liseberg, men trots att öppenheten och medvetenheten kring neurologiska funktionshinder, såsom MS, Parkinson och muskeldystrofi har blivit större i samhället är det fortfarande mycket kvar att göra för att ge de drabbade en tillfredsställande livskvalitet.

Ut på turné
NHR har, med stöd av en telefonenkät som 911 medlemmar i hela landet svarat på, tagit reda på hur rehabiliteringen fungerar.
För att öka kunskaperna befinner sig förbundet också på en landsomfattande turné för att informera beslutsfattare och vårdanställda och på tisdagen var turen kommen till Norrbotten - där ett seminarium för 75 personer arrangerades på Pite havsbad.
Kravet är att rehabiliteringen ska vara en självklar del av behandlingen för de neurologiskt sjuka.
Enligt enkätsvaren från den norra sjukvårdsregionen har knappt sex av tio neurologiskt sjuka någon form av rehabilitering.

Srämmande dåligt
Stefan Käll, generalsekreterare för NHR, menar att sjukvårdsregionen i norr, där de fyra nordligaste landstingen ingår, visar skrämmande dåliga resultat.
- Västerbotten ligger dock bättre till. Där har 34 procent en rehabiliteringsplan - jämfört med 12 procent i riket och endast 6 procent i Norrbotten.
Enkäten visar också att bara 61 procent av NHR.s medlemmar känner till vad neurologisk behandling är.
- Om man inte vet vad det är efterfrågar man det inte heller, eftersom man då inte ser värdet i det, konstaterar Lasse Winborg, projektledare för rehabilitering på NHR.
Totalt 62 procent i riket och ungefär lika många i Norrbotten har i dag någon form av neurologisk rehabilitering och det vanligaste är sjukgymnastik, följt av program för egenträning och intensivrehab (på rehabiliteringsanläggning).

Inte tillräckligt
NHR menar dock att sjukgymnastik inte är tillräckligt och pekar på att utbudet av kognitiv träning, sammanhällen rehabilitering, arbetsterapi och stöd av kurator och psykolog borde vara betydligt större.
De som har någon form av rehabilitering ser mycket positivt på det.
Av dem svarar 80 procent i riket och 91 procent i Norrbotten att de är nöjda.
Maria Eriksdotter, ordförande för NHR i Piteå och ensam norrbottning i förbundsstyrelsen, konstaterar att hon fick MS-rehabilitering för tio år sedan efter att ha ställt krav på läkaren.
- Däremot är jag ännu utan rehabiliteringsplan ...
- Om man ställer krav finns det oftast möjligheter, konstaterar Lasse Winborg.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om