Fågelintresset sår ett frö

Det är en jättefin matning som barnen och deras pedagog byggt vid lilla Backeskolan, en lågstadieskola nära Kappaområdet i Piteå. Här finns 88 barn i förskola och lågstadium. Det lilla skolformatet är uppskattat - mysfaktorn möjlig att uppnå, och en av dessa är fågelmatningen nära fritidsutrymmena på skolan. - Barnen kan sitta inne på parkett och titta på fåglarna, säger fritidspedagogen och ornitologen Stefan Lindberg som efter terminsstarten i höst blev glatt överraskad av "sina" barn. Lyssna på barnen
- Ja, de kom och sa att de ville fortsätta med matningen, och det är viktigt att lyssna på barnen och bejaka det de är intresserade av, säger Stefan Lindberg som sköter om matningen med inköp av bra-pris-mat som solrosfrön och späck och tyvärr alldeles för dyra hampfrön. - Det kostar ju en del, säger Stefan som tacksamt noterar att kostnaden
inryms i skolans budget. Lånade uppstoppade fåglar
Fågelmatningen startade från början som ett projekt inom Reggio Emilia-pedagogiken. - Vi lånade bland annat uppstoppade fåglar från Christinaskolan, berättar Stefan och några ur kärntruppen av de fågelintresserade barnen, Judith Arnarsson, David Nilsson och Markus Sundström som tillsammans med Stefan fått lära sig att identifiera de vanligaste fågelbordsgästerna och klura ut skillnaden mellan hona och hane när det skiljer där. - Nu kan vi skilja på hona och hane av grönfink, berättar barnen som under vintern kommer att föra statistik över de fåglar man ser vid matningen. Stefan Lindberg lägger också in de iakttagelser barnen och han gör på nationella rapportsystemet Svalan. - Vi har hittills sett grönfink, blåmes, skata, pilfink, talgoxe och gråsparv, berättar barnen som håller koll och hoppas att rariteter också ska hitta till deras matning där det bjuds fina solros- och hampfrön, späck och rönnbär vilka barnen varit och plockat själva. Närkontakt
Markus, Judith och David har alla tre fågelintresserade och engagerade mammor och pappor och mor-/farföräldrar så alla har fått göra spännande möten med fåglar ute i naturen. Närkontakt är något man eftersträvar även om försök att få fåglarna på skolgården att äta ur handen inte lyckats än, men det kanske kommer, vem vet. - Jag blev biten i ena knät av en orre, berättar David Nilsson om en sällsam och spännande upplevelse med en spelgalen storskogsinnevånare. - Jag har matat gräsänder med
tårna, säger Judith. Stefan och barnen har sett två turkduvor flyga i skolområdet. - Men de har inte kommit hit än, säger Markus och kompisarna som hoppas på besök av dessa och många andra spännande bevingade. - Härfågel, kungsfiskare, räknar David upp, även om han förstår att det nog är rätt utopiskt att tro på sådana "tomtkryss". Men att kanske hackspetten ska upptäcka de fina späckbitar som de satt upp är fullt möjligt. Och faktiskt i dagarna dök den upp och tog för sig av godsakerna som barnen bjuder på. I väntan på de ovanliga besökare skådar barnen vidare från sitt panoramafönster på fritids. En väl så värdefull aktivitet och något som med all sannolikhet sår viktiga frön hos dessa våra morgondagens samhällsdanare och makthavare.