Ett stöd för utsatta kvinnor

En delvis utbränd styrelse och svårigheter att rekrytera nya aktivister höll på att leda till att kvinnojouren i Piteå fick läggas ned. Uppmärksamheten kring mordet på Mari Larsson bidrog till att förändra förutsättningarna. Genom det manliga nätverkets Piteåupprop drogs en diskussion igång och företagarna stod plötsligt på kö för att skänka pengar. Då kunde inte heller kommunen, som i flera års tid sagt nej, neka till att bidra med lika mycket till en heltidstjänst på kvinnojouren. Nu har Mari Brännvall, 25 år från Luleå, varit igång sedan november i sitt arbete.  ? Mitt intresse i de här frågorna väcktes på gymnasiet i Luleå för sju år sedan då jag lyssnade på en föreläsning med bland annat Eva Engman från kvinnojouren. Det var en aha-upplevelse och efter det gjorde jag ett specialarbete om jämställdhet som fick mig att inse att det inte var så jämställt som man kan tro i Sverige, berättar Mari Brännvall när vi träffas på Kvartersbageriet för en pratstund (detta eftersom kvinnojouren inte släpper in män i sin lokal av hänsyn till kvinnornas trygghet). Hoppade av Efter gymnasiet har Mari Brännvall studerat till socionom och genusvetare och när hon såg att kvinnojouren i Piteå hade en tjänst ledig kunde hon inte motstå att söka.  ? Jag hoppade av studierna på Umeå universitet, men det är ju inte varje dag det finns heltidstjänster på en kvinnojour att söka, konstaterar hon. Mari Brännvall har själv arbetat ideellt för kvinnojourer i såväl Luleå, Umeå som Stockholm i sammanlagt fyra års tid.  ? Mäns våld mot kvinnor är en allvarlig samhällsfråga, så för mig känns det självklart att jobba med det här, säger hon. Sedan hon började arbeta i Piteå har fler kvinnor kunnat få kontakt med jouren, just nu ett tiotal, och framför allt har antalet stödåtgärder ökat. I mars förra året var det 16 stödåtgärder, i februari i år 89.  ? Det handlar exempelvis om att följa med kvinnor till socialkontoret eller sjukvården eller hjälpa dem att läsa protokoll från polisförhör, säger Mari Brännvall. Ett av problemen i Piteå är att det finns för få bostäder.  ? Det gör att många kvinnor tvingas stanna kvar i relationer med våld, säger hon. Psykiskt våld glöms bort Mari Brännvall menar att det oftast pratas om det fysiska våldet kvinnor utsätts för i form av slag och sparkar.  ? Det vanligaste fysiska våldet är däremot knuffar, nyp och fasthållanden, men eftersom det inte talas om det tror kvinnor som utsätts för det inte att det räknas. Därför identifierar de sig inte som misshandlade. Hon fortsätter:  ? Det psykiska våldet glöms också bort, trots att det ofta upplevs som det mest påfrestande eftersom kvinnorna hela tiden måste vara på sin vakt. På frågan om hon tycker att utvecklingen inom jämställdheten mellan könen går framåt svarar hon tvekande.  ? På vissa håll, men inte på andra. I diskussionerna om representativitet i styrelser gör det kanske det, men löneklyftorna är fortfarande lika stora och våldet har inte minskat. Feminist ? en självklarhet Hon tycker inte heller att feminismen är död, men håller med om att den stött på vissa bakslag.  ? För mig är det en självklarhet att vara feminist, men jag får kämpa med mina egna invanda mönster, säger hon. Om internationella kvinnodagen säger hon:  ? För mig är det en konsekvens av det samhälle vi har, där kvinnorna utsätts, och då är det skönt att ha en pepp-dag då man kan stärka sig själv. jonas.hansson@kuriren.com 0911/911 92

Ett stöd för utsatta kvinnor

Efter att kvinnojouren i Piteå varit på väg att läggas ned drogs den stora insamlingen igång, som innebar att Mari Brännvall, socionom med ursprunget i Luleå, kunde anställas.? Det finns hur mycket jobb som helst, säger hon efter fyra månader på jobbet.

Efter att kvinnojouren i Piteå varit på väg att läggas ned drogs den stora insamlingen igång, som innebar att Mari Brännvall, socionom med ursprunget i Luleå, kunde anställas.
? Det finns hur mycket jobb som helst, säger hon efter fyra månader på jobbet.