Enkät visar på brister i Piteås skolor

Piteås skolelever tycker att de får den hjälp de behöver med lärandet. Det är den styrka som lyfts fram i den stora kvalitetsenkäten, som besvarats av 1.785 elever, och där mer än 80 procent av eleverna i samtliga verksamhetsformer svarat positivt. Områdena för förbättringar, där missnöjet är stort, är desto fler. Det gäller bland annat måltiderna, som det endast verkar vara de yngsta eleverna, i årskurs tre och fem, som uppskattar. I övrigt är svaren på om maten är god och om man äter sig mätt i skolan nedslående. Detta trots att Piteå kommun för bara fyra år sedan fick pris för bästa skolmaten i landet. Noggrann analys Enligt Lennart Andersson, som sammanställt rapporten på barn- och utbildningskontoret, bör svaret analyseras noga eftersom det kan avse såväl skolmaten som personalen och elevens egen inställning till måltider. Inom området lärande påpekar han att frågan ?tycker du att arbetet i skolan gör dig nyfiken så du får lust att lära dig mer? uppvisar en anmärkningsvärt låg positiv svarsfrekvens i årskurs åtta (37 procent) och gymnasieskolan (47 procent). I gymnasieskolan är det dessutom bara 41 procent som tycker att de får tydlig information om hur de kan utvecklas i sina ämnen. Beträffande arbetstakten tyck-er hälften av eleverna att den är för hög. Positiva tredjeklassare När det gäller inflytandet i skolan är de som går i årskurs tre mest positiva (92 procent) medan årskurs åtta är mest negativa (54 procent). Överlag är det just frågor om inflytande som flest elever ser negativt på och anledningen bör undersökas grundligt, påpekar Lennart Andersson. Bland frågorna om trygghet finns också några som bör studeras noga för att därefter diskutera åtgärder. Dit hör bland annat att att endast runt 60 procent av eleverna svarar att de litar på de vuxna på skolan så mycket att de kan vända sig till någon av dem i förtroende och att endast hälften tycker att de vuxna gör tillräckligt mycket för att förhindra mobbning och kränkande särbehandling. Där finns också en av de frågor som sticker ut mest i hela enkäten: ?använder ni elever ett vårdat språk (utan svordomar, könsord eller andra kränkande ord) när ni pratar med varandra?? På det svarar bara 28 procent av åttorna och 42 procent av gymnasieeleverna ja. Kvalitetsenkäten, som genomförs vartannat år i Piteås skolor, visar ungefär samma siffror som för två år sedan, med vissa variationer. Resultatet kommer bland annat att användas lokalt på varje skola i arbetet med att höja kvaliteten.

Enkät visar på brister i Piteås skolor

Piteås skolor behöver jobba mer med frågor om bland annat elevernas stress och språkbruk, skolmatens kvalitet samt brister i de vuxnas stöd.Det framgår av den stora kvalitetsenkät som genomförts.

Piteås skolor behöver jobba mer med frågor om bland annat elevernas stress och språkbruk, skolmatens kvalitet samt brister i de vuxnas stöd.
Det framgår av den stora kvalitetsenkät som genomförts.