Energicentrum i norr
Piteå kommun satsar på energiprofilering. Svartlutsförgasning, biobränsle och nu vindkraft. - Vi blir ett energicentrum i norr, konstaterade kommunalråd Peter Roslund då han tillsammans med Svevind presenterade planerna på 500 vindkraftverk i Markbygden - som till en investeringskostnad av 30 miljarder kronor ska producera lika mycket el som ett kärnkraftverk och skapa sysselsättning åt uppåt 1.000 personer.
På tisdagens presskonferens kommenterade för första gången Svevind sina planer offentligt.
På plats fanns projektledaren Michael Kyrk, Wolfgang Kropp, som är en av de två tyska ägarna, samt några av deras konsulter.
Även kommunalråd Peter Roslund, näringslivschef Erik Persson liksom några bybor från inlandet hade samlats.
I det stora hela var alla överens om vilket lyft projektet kommer att innebära för kommunen, även om Henry Björk, ordförande för Koler intresseförening avvaktar med att fälla sina slutgiltiga omdömen tills han sett resultatet.
Om projektet ska bli av kräver han också att bygden kompenseras, vilket både kommunalråd och projektledare besvarade med att berätta att det pågår diskussioner om en fond motsvarande vattenkraftens bygdemedel.
- Det här är att jämföra med att hitta en stor gruvfyndighet, säger näringslivschef Erik Persson.
- Det blir ett lyft för glesbygden, inflikar Peter Roslund, som också konstaterar att kommunen via Pite energi är intresserade av att köpa delar av den energi som produceras.
Sökt bra plats
Projektledaren Michael Kyrk från Västerbotten, där tyskägda Svevind har sin bas, berättar att man har arbetat i flera års tid på att hitta en bra plats där det blåser mycket och att man tagit hjälp av meteorologiska institutionen i Uppsala för att fastställa det.
Dessutom har man velat finna en plats där det inte bor så mycket människor och där det finns få miljökonflikter.
- Målet är att i ett första skede bygga 200 vindkraftverk. Det är det som går att leverera genom befintligt kraftnät. Bygger man ut det går det att komma upp i 500 vindkraftverk och det är vårt mål, konstaterar han.
Fullt utbyggt kommer vindkraftparken att producera 9 terrawattimmar el per år, men det är möjligt först om några år då nästa generations teknik kommit ut på marknaden. Fram tills dess rör det sig om cirka 4,5 terrawattimmar.
Det kan jämföras med de 4,3 terrawattimmar el som produceras av Skellefteåälvens 15 vattenkraftverk varje år eller med det som framställs i ett kärnkraftverk.
De 500 vindkraftverken behöver en yta på 500 kvadratkilometer, vilket man har lokaliserat i just Markbygden,
- Det är en promille av Sveriges yta som ska producera 5,5 procent av landets elbehov, säger Michael Kyrk.
Investeringarna är beräknade till 30 miljarder kronor, varav 80 procent handlar om vindkraftverken och 20 procent om infrastrukturen.
- Vi har en europeisk storbank bakom oss, säger Michael Kyrk, som dock inte vill avslöja vilken.
Produktion av torn
Planer finns också att förlägga produktion av torn och rotorblad i Piteå.
- Det finns företag specialiserade på stål, plast och betong på orten och om inget av dem vill producera kan man tänka sig att bygga upp en helt ny produktionsanläggning, konstaterar Michael Kyrk.
På sikt kan det också bli tal om vätgasproduktion, för mellanlagring av energi.
Stellan Lundberg, konsult från ÅF-Infraplan, konstaterar att det under de sex-åtta år som det tar att bygga vindkraftparken kommer att skapas 100-300 arbetstillfällen.
- Blir det också en produktion av torn och motorblad kan antalet arbetstillfällen uppgå till 1.000. Då ingår också 15-40 arbetstillfällen per år i minst 25 års tid för underhåll och drift.
Miljökonsulten Anders Enetjärn konstaterar att man ska göra allt för att undvika störningar i miljön.
- Vindkraft är det enda rena energislaget och lämnar inga sopor efter sig till framtiden. Det finns vissa mindre naturreservat i Markbygden som vi kommer att ta hänsyn till, liksom några vattendrag och friluftsområden. För rennäringen går det också att göra lösningar med inhägningar så att renarna kan fortsätta beta under vindkraftverken, säger han och tillägger att man ska diskutera vidare den frågan med Östra Kikkejaurs skogssameby.
Byggstart 2010
Om allt går enligt planerna då det gäller miljötillstånden räknar Svevind med byggstart 2010.
- Det pirrar i magen då man hör de här planerna. Vi har haft så mycket nedgång och så kommer helt plötsligt något så här bra. Jag är jättestolt och himla glad att jag bor i Markbygden, kommenterar Vailet Lindqvist från Långträsk, som en av representanterna för byborna.
På söndag kväll hålls ett informationsmöte i Logen i Långträsk dit alla intresserade är inbjudna.
Inför det mötet har alla byborna på tisdagen fått en broschyr med all information sammanställd.
- Vi är mån att ända från början ha med oss såväl de som gillar projektet som de som är skeptiska, säger Michael Kyrk.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!