En sköterska på 650 barn
Skolsköterskorna i Piteå räcker inte till. Trots det planeras resursneddragningar. - Det verkar inte som att man lyssnar på debatten i samhället, säger Anna Lundström och Karin Wiklund, som var och en ska hjälpa över 600 barn.
- Det finns inga manliga skolsköterskor i Norrbotten i dag, säger Anna Lundström och Karin WIklund, som tror att orsaken till den kvinnliga snedfördelningen dels är lönen, dels kravet på att ha en grundutbildning till barnsjuksköterska eller distriktssköterska, inriktningar som företrädesvis kvalificerar kvinnor.
Över 600 elever
De arbetar båda 90 procent och har ansvar för 600 respektive 650 elever utspridda på flera olika skolor.
På en heltid rör det sig oftast om cirka 700 elever.
- Det är svårt att hinna med det åtagande vi har, framför allt när det gäller förebyggande verksamhet, säger Karin Wiklund.
Trots att det redan i dag är för lite resurser planerar kommunen neddragningar inom skolan, som också drabbar elevhälsan.
- Vi är redan i dag efterfrågade då vi är borta. De flesta elever tycker vi är för lite på just deras skola, säger Anna Lundström.
Allt fler elever mår dåligt
De konstaterar att elevhälsan har en viktig roll att fylla.
- Ja, och behovet har ökat i takt med att allt fler elever mår dåligt, säger Anna Lundström.
- Många gånger känner man att man inte hinner fånga upp dem i tid, inflikar Karin Wiklund, som menar att framför allt deppigheten blivit allt mer utbredd.
- Allt går så fort i dagens samhälle och kroppen hinner inte med. Jag har ibland femmor som kommer redan på morgonen och klagar över att de har ont i huvudet. När jag frågar om de inte tagit upp det med sin mamma eller pappa så är svaret att de inte hunnit träffa dem, säger Anna Lundström.
Viktigt samlas till utbildning
Att få samlas till utbildning med kollegor i länet tycker de är oerhört viktigt.
- Ja, eftersom det ser väldigt olika ut i olika kommuner är det bra att kunna få höra hur andra gör, säger de.
Bland de frågor som diskuterats hör kostens betydelse i skolan och elevernas väg in i vuxenlivet, där Margareta Åkerlund på Porsnässkolan berättade om det projekt hon startade där för fyra år sedan.
- Det började med sjuorna, men sedan har vi fortsatt med åttorna och från och med i år är också niorna med, säger hon.
Små diskussionsgrupper
Upplägget är små diskussionsgrupper med sju-åtta deltagare som tar upp angelägna frågor.
- När jag kom till skolan för fyra år sedan konstaterade jag hur dåligt de skyddade sig då de hade sex, att de inte hade en aning om hur fertila de var, att de åt väldigt dåligt och så vidare. Därefter fick jag med mig några kollegor och i dag är vi fyra stycken som är engagerade. Kunskaperna hos eleverna har blivit mycket bättre, säger Margareta Åkerlund.
Så jobbar vi med nyheter