Eleverna ska skriva ? utan penna

Det låter kanske lite bak- och fram för många, men faktum är att den metod som Arne Trageton från Norge arbetat fram visat sig förbättrat skolbarnens förmåga att lära sig läsa och skriva betydligt.  ? Jag var på ett studiebesök i Sandviken där man testat metoden. Där finns bland annat en otroligt engagerad 62-årig lärarinna som berättade att hon innan de drog igång där hade hon sagt att hon aldrig skulle ta i en dator, men hon lät sig övertalas av en speciallärare och nu har hennes klass åstadkommit otroliga resultat, säger Kristina Hansson, verksamhetschef på CMIT i Piteå. Jobbar två och två Gunilla Dahlblom, pedagog på CMIT, beskriver att metodiken går ut på att aldrig använda sig av en penna under första skolåret (i vart fall inte i skolan).  ? All text skrivs i stället på en dator med ett typsnitt som liknar handstil. Barnen skriver sedan ut sina texter och använder de sedan för att tillverka sina egna skolböcker. Vid sidan av arbetet vid datorn ägnar de sig också mycket åt att måla och teckna ? allt i syfte att öva upp motoriken. Eleverna jobbar alltid två och två, en flicka och en pojke, och när de arbetar vid datorn gör de det stående, för att lättare kunna samarbeta. Det räcker med fyra datorer i ett klassrum, som de eleverna kan turas om att använda, och de får gärna vara av äldre modell eftersom de bara ska användas för att skriva på. Jämställdhetsfråga Bakgrunden till arbetssättet är att många skolbarn, framför allt killar, har svårt att skriva snyggt då de börjar skolan, medan and-ra, ofta tjejer, redan utvecklat en fager handstil.  ? Det är därför också en jämställdhetsfråga, att man inte börjar skriva med penna förrän man kan göra det på ett snyggt sätt, så att man känner att man behärskar det och vågar visa det man skrivit, säger Gunilla Dahlblom.  ? Barn har så mycket berättelser i sig. När de känner sig mer självsäkra på att skriva och kan de snabbare forma bokstäverna och skriver därför automatiskt längre berättelser, konstaterar Ulla-Karin Lundgren, som också är pedagog på CMIT. Kristina Hansson berättar att det gjordes en test i slutet av ettan i Sandviken, där man jämförde klasser som fått traditionell svenskaundervisning och använt sig av penna med Tragetonmetodikens klass.  ? Skillnaderna var slående i deras handstil. I Sandviken lärde sig dessutom samtliga elever att läsa tre månader in på det första läsåret. Kristina Hansson konstaterar också att en grundläggande faktor i inlärning är att barn inte är konsumenter utan producenter.  ? Därför är det inte bra att låta dataspel styra barnen vid datorn. Här handlar det i stället om att barnen själva får styra. Till höststarten ska sex pilotklasser i Piteå få testa Tragetonmetodiken med stöd av CMIT. Försöket ska också följas av lärarutbildningarna vid Luleå tekniska universitet.  ? Nästa år är det tänkt att vi ska bygga ut med flera klasser för att på sikt förhoppningsvis kunna erbjuda den här metodiken i hela kommunen, säger Kristina Hansson.