Carolins mamma tackar för allt stöd
- Polismyndigheten ska ha en eloge. De har jobbat jättemycket och satt in alla resurser i sökandet efter vår dotter och bör få veta vår tacksamhet. Det säger Carolin Stenvalls mamma Eina Stenvall till Kuriren.
Nu tillbringar mamma Eina, 60 år, kokerska på dagis, och pappa Per, 63 år, anställd på Smurfit Kappa Kraftliner, dagarna hemma i sitt hus i Bergsviken eftersom de av förklarliga skäl inte orkat med att jobba. - Det blir långa dagar, men det är så oerhört jobbigt att man inte vill gå ut. Vi är som bara här hemma och sitter ensamma och gör ingenting eller tar emot våra bekanta. Det är mycket besök. Mina syskon har varit här och Pers syster och de som vi umgås mest med, säger Eina Stenvall med en grop i halsen. Det hörs att det är jobbigt för henne att prata om det inträffade. Brev och vykort
Däremot vill hon gärna framföra sin stora tacksamhet till polisen, liksom alla som har skickat brev och vykort. - Det känns som en tröst och det är också tacksamt med alla nära och kära som hör av sig. Det känns jättebra att ha det nätverket, säger hon. Eina Stenvall sänder också ett tack till EFS-kyrkan, som familjen är medlemmar i. - De har gett stort stöd och haft uppe försvinnandet i kyrkor runt hela Pitebygden, men vi har inte själva orkat gå till kyrkan. Våra bekanta vill att vi ska gå dit, men det känns som att gå mot en vägg. Hoppet finns
På frågan om de tror att dottern ska komma till rätta svarar hon: - Polisen säger att hoppet är det sista vi ska lämna, men tiden har ju runnit iväg och fortfarande har vi inte fått tillbaka henne. Det är lika oförklarligt nu som från första början. Hon konstaterar att de själva inte kunnat följa allt som media rapporterat. - Nej, vi har ingen internetkontakt, eftersom polisen har tagit datorn, så det blir mest Piteå-Tidningen och Nordnytt. Sedan berättar våra bekanta om det som varit i andra medier. Av det de berättar känns det som att det ibland är nästan på gränsen till att bli för personligt, men vi förstår den stora uppmärksamheten - hon är ju borta och det finns inga spår. Vi är tacksamma att det har tagits upp så stort över hela landet. Svårt att prata
Eina Stenvall konstaterar också att förutom för henne själv och hennes man är det som hänt också väldigt jobbigt för Carolins syster Annika, 32 år, som är ansvarig för buss- och trafikfrågor på kommunens teknik- och gatukontor. Det ringer på dörren och Eina Stenvall konstaterar att det är svårt att prata, vilket under hela intervjun är uppenbart, men hon tillägger att om dottern hittas eller situationen förändras på annat sätt kanske hon kan berätta mer. - Då kanske det känns lättare, säger hon och förklarar att hon heller inte orkar låta sig bli fotograferad. - Nej, låt mig slippa det.
Så jobbar vi med nyheter