Vi trÀffas en förmiddag i juni pÄ Backens industriomrÄde i PiteÄ. Michael Danielsson Àr ensam kvar för att stÀda undan de sista resterna av hans företag som en gÄng hade en omsÀttning pÄ 75 miljoner kronor.
Efter midsommar ska lokalerna pÄ Voltgatan stÄ tomma. PÄ ytterdörren sitter redan en tejpad lapp: "StÀngt! Tack alla kunder, leverantörer och anstÀllda för alla dessa Är".
Det var natten mot 12 april förra Äret som livet tog en ovÀntad vÀndning.
â Det var en kaotisk natt, minns Michael Danielsson. EfterĂ„t var jag som chockad i flera dagar. Jag minns att en vĂ€ktare ringde och vĂ€ckte mig vid midnatt. Det tog bara fem minuter att ta mig till företaget, men det var redan försent. EldslĂ„gorna slog upp ur taket och det stod redan klart att allt skulle förstöras.
VÀrden för miljoner gick upp i rök nÀr Camp4You:s lokaler utplÄnades. Ett 30-tal husbilar stod ute pÄ parkeringen och kunde rÀddas undan lÄgorna. Fordonen blev dock rökskadade och svÄra att sÀlja.
Dagen efter startade polisens tekniska undersökning, men nÄgon brandorsak gick aldrig att fÄ fram. Brottsmisstanke avskrevs och utredningen lades ned.
Livet skulle dock aldrig bli sig likt för Michael Danielsson, som startade sitt företag i mars 2004. Han var dÄ 26 Är och hade ingen erfarenhet av att sÀlja husvagnar och husbilar.
â Jag mĂ„ste ha gjort nĂ„got rĂ€tt för vi har hela tiden haft en positiv tillvĂ€xt. Bevisligen hittade vi rĂ€tt koncept.
Företaget vÀxte sakta, men sÀkert. I april 2013 var företaget mitt inne i konsolideringsfas. Camp4You hade dÄ tolv anstÀllda och gjorde över 200 affÀrer om Äret.
â Vi var rĂ€tt nöjd med tillvaron och ville egentligen inte bli större. Det kĂ€ndes som vi hade ett stabilt företag.
Ett Är senare bestÀmmer han sig för att lÀgga ned företaget. Det drastiska beslutet fattas efter en utdragen tvist med försÀkringsbolaget Folksam.
I över ett Är har fastighetsÀgaren Hans Danielsson, som för övrigt Àr Michaels pappa, försökt att komma överens om ersÀttning för den förstörda industrifastigheten.
â Det lĂ„ter kanske konstigt, men jag vet inte varför vi inte kommer framĂ„t. I dag kĂ€nns det som om vi stĂ„r pĂ„ ruta noll. Vi har inte ens kommit till ruta ett, sĂ€ger Michael Danielsson.
â I julas började jag att fundera över hur vi skulle fĂ„ fart pĂ„ företagets verksamhet. Vi gick pĂ„ 30-40 procents kapacitet istĂ€llet för 110. DĂ„ Ă€r det inte roligt att driva ett företag. Dessutom hade vi ingen aning om nĂ€r vi skulle fĂ„ vĂ„ra nya lokaler. Skulle det ta ett Ă„r eller tvĂ„? Jag insĂ„g att det skulle ta flera Ă„r att komma upp i samma volymer som innan branden. Det var ett trĂ„kigt beslut att fatta, men pĂ„ nĂ„got sĂ€tt oundvikligt.
VĂ€rker det i dig?
â Ja, det gör det. Det Ă€r Ă€ndĂ„ ett livsverk som jag byggt upp och mĂ„ste förkasta pĂ„ grund av nĂ„gon annans beslut. Jag kĂ€nde mig som en idrottsman som rĂ„kat ut för en skada och tvingats avsluta sin karriĂ€r. Det Ă€r klart att det var ett svĂ„rt beslut att fatta, men det var inte sjysst mot personal, kunder och leverantörer att hĂ„lla dem pĂ„ halster hur lĂ€nge som helst.
Vad har du lÀrt dig av den hÀr historien?
â Hur viktigt det Ă€r att se över försĂ€kringsskyddet. NĂ€r det gĂ€ller brĂ€nder Ă€r det viktigt för en företagare att ha ett bra stillestĂ„ndsförsĂ€kring. Min strĂ€ckte sig bara över tolv mĂ„nader. Jag trodde att det var tillrĂ€ckligt, men det Ă€r pĂ„ tok för kort för min bransch. Den borde hellre ha varit tvĂ„ Ă„r.