5.000 barn lever i fattigdom i länet

På fredagen presenterade Rädda barnen sin tredje rapport om barnfattigdomen i Sverige, som bygger på statistik från 2001. Samliga kommuner har rangordnats för att peka på skillnader i barnens uppväxtvillkor. De rikaste barnen finns i skånska Lomma, där bara 4,5 procent av barnen lever i fattiga familjer, medan Piteås barn hamnar på 13:e plats i landet (7 procent fattiga barn), vilket är bäst i länet. Sist på listan, på 289:e plats, placerar sig en annan Skånekommun: Malmö (32,9 procent), medan Pajala ligger sämst till i Norrbotten, på totalt sett 236:e plats i landet (14,1 procent). ? Den utbredda barnfattigdomen och växande segregationen måste åtgärdas, säger Carin Johansson, ordförande i Rädda barnens distriktsförbund i Norrbotten i ett uttalande. Ett relativt begrepp Hon efterlyser också konkreta förslag från länets kommunpolitiker på hur barnfattigdomen ska kunna undanröjas, något som Maria Frisk, organisationsutvecklare på Rädda barnens länskontor i Luleå, också gör: ? Det handlar framför allt om att öppna ögonen och se hur många barn har det. Hon konstaterar att fattigdom är ett relativt begrepp. ? Jämfört med de svältande barnen i delar av Afrika är ju inte de svenska barnen fattiga, men när vi diskuterar utsatta grupper av vuxna säger vi ju inte ?se på hur de har det i Afrika, jämfört med dem har ni det bra?, så varför skulle vi göra det när vi pratar om barnen? Rädda barnens rankning bygger dels på andelen barn i socialbidragshushåll, dels på andelen barn i familjer med väldigt låg inkomst (en inkomst som inte täcker minimala utgifter för boende och konsumtion) och statistiken hämtas från Statistiska centralbyrån. ? Norrbotten följer den nationella trenden, att det har blivit bättre, men samtidigt ökar klyftorna. Det innebär att de rika barnen blir allt rikare och de fattigare allt fattigare. Efter nästa rapport hoppas vi kunna göra mer djuplodande analyser av några olika kommuner i länet, säger Maria Frisk. Segregationen på grund av härkomsten har också utökat, men är i Norrbotten inte lika påfallande som söderut, där exempelvis stadsdelen Rosengård i Malmö utmärker sig med 74 procents barnfattigdom. ? Här i länet är det snarare den sociala segregationen som ökat ? de som har och de som inte har pengar. Vi har de senaste veckorna fått samtal från flera mammor som ringt och varit förtvivlade inför julen. De har inte pengar till julklappar och i ett fall hade mamman inte ens pengar till julmat, säger Maria Frisk. Inte råd med utflykter Hon ger fler exempel på hur det kan se ut: ? De barn som lever i fattiga familjer kan bli bjuden på kalas ett år, men när de inte har råd att bjuda igen blir de inte bjudna nästa år. Andra barn har inte möjlighet att följa med på skolutflykter för att man ska bekosta lunchen själv, de har inte råd att följa med på skidutflykt för att de inte har några skidor och de har inte råd att spela hockey för att de inte har råd med utrustningen. Jag känner till och med till ett fall där barnen i ett par familjer delar gymnastikskor med varandra eftersom de inte har råd att köpa egna. I hela landet är det cirka en kvarts miljon barn som lever i fattigdom (13,6 procent). I Norrbotten ligger siffran på knappt 5.000 barn (9,2 procent). ? Även om det är lägre än rikssnittet är det 5.000 barn för mycket, säger Maria Frisk.