När Johannes Berggren skulle hälsa på sin styvpappa Anders Hägglund i Yttersta fann han honom liggandes på kökssoffan med en febertermometer i munnen.
– Han var sjuk, skakade som ett asplöv och mådde illa när jag kom in i huset. Jag gav honom ett glas vatten och sa att nu åker vi till akuten, säger han.
Anders Hägglund hade under morgonen varit till i Sunderbyn för att få en nefrostomi-kateterslang utbytt eftersom han drabbats av njursten och väntar på operation.
– Vi tog med en hink och jag kräktes några gånger i den. Sedan minns jag inte så mycket mer av bilfärden, säger han.
När de kört en bit kände Johannes att något var fel med bilen.
– Jag stannade i vänster fil vid på Timmerleden vid det sista trafikljusen innan rondellen. När jag skulle starta fick jag inte in en endaste växel förutom backen. Då det blev fritt backade jag in i höger körfält mot dikeskanten.
Han klev ur bilen och satte på varningsblinkers och påkallade hjälp.
– Jag försökte få någon att stanna men många bara körde förbi oss. Jag tänkte om ingen stannar måste jag ställa mig mitt på vägen. Efter att åtta bilar passerat stannade en man och jag hjälpte pappa över till hans bil.
På akutmottagningen konstaterades det att Anders Hägglund drabbats av blodförgiftning och han blev inlagd.
– När jag var fjorton år dog min biologiska pappa på grund av blodförgiftning, så jag vet hur allvarligt det är.
Efteråt är han tacksam att allt gått bra, men han känner besvikelse över att folk bara passerade förbi. Han förstår dock att det var svårt för bilister att veta att det satt en person i bilen som var sjuk.
– Det var onsdagen före julafton och klockan var ett på dagen. Man borde inte vara rädd för att stanna då, säger Johannes Berggren.
– I all stress glömde jag att fråga vad mannen hette, så jag gjorde en efterlysning i sociala medier för vi ville tacka honom ordenligt. Bjuda honom på ett fika på stan eller en öl på krogen, säger han.
Det gav resultat. Han fick kontakt med före detta världsmästaren i styrkelyft Magnus Carlsson.
– Det var fint att jag kunde hjälpa till. Johannes har skrivit att han vill komma förbi och tacka men vi har inte hunnit träffas ännu, säger Magnus Carlsson.
Johannes är sedan elva år tillbaka bosatt i Australien i Canberra där han läser till läkare.
– Jag är glad att jag var hemma och kunde hjälpa min styvfar.