Kommuner och landsting lånar allt mer till sina satsningar. Den gamla huvudregeln att man själv ska bekosta investeringarna gäller inte mer.
Enligt Kommuninvest beror det på att behoven är så stora och eftersatta. Det investeras i bostäder, lokaler, infrastruktur och energi. Bara under 2015 växte kommunernas samlade skulder med tio procent till 550 miljarder kronor.
De egna pengarna räcker inte längre till och kommunerna tvingas sälja sina tillgångar eller låna. De väljer ofta det senare – det är ju så billigt att låna.
Luleå kommun gör både och, man lånar och man säljer fastigheter. Kommunen har på två år dragit in närmare 300 miljoner att sälja bland annat äldreboenden. Till det kommer att kommunen plockar ut 242 miljoner från de kommunala bolagen de närmaste tre åren.
– Men det är inget vi kan fortsätta att göra, säger ekonomichef Jan Öström.
Det mesta av investeringarna betalas dock med lån.
– Vi kommer att ha en skuld på lite drygt två miljarder 2019, säger Jan Öström.
Kommunledningen brukar säga att man har växtvärk och har år efter år tvingats bryta mot sina egna regler för en balanserad budget. Investeringarna bör inte överstiga tio procent av inkomsterna har man bestämt. Men det har de gjort de senaste åren och det kommer de att göra 2017-19 också.
Detta trots att kommunen nu prioriterar hårdare och skjuter en del satsningar framför sig.
– Vi försöker hitta en nivå som är rimlig. Vi behöver ha koll på investeringarna. Skulderna måste vara hanterbara, vi kan inte lämna ett skuldberg efter oss till kommande generation, säger kommunalrådet Yvonne Stålnacke (S).
Kuriren har berättat om kommunens kommande treårsplan och de investeringar som görs där.
– Vi har tillväxt för närvarande och vi behöver bygga VA, äldreboenden, skolor och vägar för nya bostadsområden. Vi måste bygga för de nya invånarna, sammanfattar Stålnacke.
Hon betonar att det finns en tydlig prioritering. Pengarna använda alltså för att hjälpa Luleå växa. Det betyder att andra satsningar får vänta. De stryks dock inte utan skjuts fram enligt Stålnacke.
Bland de prioriterade satsningarna saknas till exempel satsningar på badhusen.
Omfånget av nya lån trappas stegvis ned från årets nivå på drygt 600 miljoner till 400 miljoner 2019.
– Vi har ju tidigare haft investeringsnivåer per år på 700 miljoner. Men i verkligheten har vi inte orkat med så mycket. Vi tycker att 400 miljoner kronor per år är en rimlig nivå, säger Yvonne Stålnacke.
Hon betonar även att kommunen har "en god ekonomi i grunden". Men i årets budget varnar kommunen själv för att kostnaderna nu ökar snabbare än inkomsterna. Att man har för dåliga resultat och att man har en finansiell obalans och sjunkande soliditet.
– En befolkningstillväxt ger även ökande skatteintäkter. Men får vi ingen befolkningstillväxt blir läget ett annat, säger Yvonne Stålnacke.