Barnbyn ger barnen en chans

Bilden av barnhem med apatiska barn som ligger i smutsiga sängar är inget som stämmer överens med Beijing Sun. Här är lokalerna rena och välstädade, fasaderna till barnens bostäder är målade i färgglada mönster och taken lyser av ränder i rött och blått. Här bor 96 barn mellan tre och 18 år, samtliga av dem har sina föräldrar i fängelse vilket innebär ett liv ute på gatan om ingen tar hand om dem. I Kina finns inga lagar som styr barns rättigheter och oftast vill inte släktingarna kännas vid dem eftersom det ses som en skam att ha en anhörig i fängelse. ? Barnen hamnar i ett vakuum. De blir en flytande befolkning utan tillhörighet, antingen blir de tiggare eller så tas de upp av vuxna som utnyttjar dem i hårt arbete, säger Zhang Shu Qin, föreståndare och grundare av Beijing Sun. I 20 år arbetade hon som chef för ett fängelse i Peking och som ansvarig för en tidning riktad till fångar. Det gav henne god inblick i de problem som uppstod när barnen hamnade utanför systemet och blev lämnade åt sitt eget öde. Zhang Shu Qin ville förhindra att barnen drogs in i föräldrarnas kriminella miljö och bestämde sig för att starta en barnhemsby där de skulle få möjligheter att utbilda sig för att kunna säkra sin framtid. Det skedde 1996 och sedan dess har ytterligare fyra barnbyar öppnats. ? Det här är barnens hem och vårt mål är att de ska vara självständiga individer när de lämnar oss, säger Zhang Shu Qin. Viktigt med utbildning Utbildning är en av de viktigaste punkterna i arbetet att hjälpa barnen mot en bättre framtid. Samtliga av dem går i skola, de yngre i lokala grundskolor medan de äldre har påbörjat sina yrkesutbildningar. De lär sig sy kläder, datakunskaper, odling och uppfödning av ankor, kycklingar och grisar. ? När de lämnar oss måste de klara sig själva och enda sättet att göra det är att ha en utbildning, säger Zhang Shu Qin. Men det handlar inte enbart om utbildning, barnen får också hjälp med sin hälsa. Många av dem lider av psykiska problem som de fått hjälp att bearbeta, en viktig del är att de får hålla kontakten med sina föräldrar. Två gånger per år besöker de fängelset och så snart föräldrarna släpps fria kan barnen återvända till dem om situationen medger det. ? Vi sätter stor vikt i att barnen ska träffa sina föräldrar. De får inte tro att de är föräldralösa, säger Zhang Shu Qin. Drivs ideellt Beijing Sun drivs på ideell basis, någon inblandning från staten finns inte. De odlar sina egna grönsaker och håller verksamheten igång med hjälp av bidrag från olika givare som organisationer, företag och privatpersoner. I den skaran finns även svenska givare. Det första svenska stödet kom från en svensk lärare som arbetar vid Svenska skolan i Peking. För tre år sedan besökte hon barnhemmet och träffade bland annat ettåriga Liu Si Yuan, en tystlåten och inåtvänd liten flicka. Läraren bestämde sig för att betala alla hennes kostnader, i dag är flickan fyra år och vid betydligt bättre mod. Bidrag från svenska lärarhögskolan har gett barnhemmet möjlighet att köpa in kol för vinterns uppvärmning och föräldrarna till den svenska läraren har besökt barnhemmet samt ordnat insamlingar och skänkt pengar till verksamheten. ? Barnen växer upp med hjälp från svenskar och andra som ger stöd till byn. Svenskar och kineser har ett gemensamt hjärta, säger Zhang Shu Qin med värme i rösten. Kung fu-träning Att Zhang Shu Qin har ett stort hjärta råder det ingen tvekan om. Med stor värme pratar hon om barnen hon vigt sitt liv för. Dygnet runt lever hon med dem och medverkar i deras utveckling. Utöver skolundervisningen har hon även infört träning i kampsporten kung fu. ? Det är medvetet, säger hon. Det ger barnen självförtroende och gör att de känner sig säkrare. Hennes egna barn är vuxna och utflugna ur boet, hon är mormor till en 14-årig flicka och har levt ensam sedan 27 år tillbaka, vilket är en förutsättning för att kunna driva ett projekt som barnhemsbyn, enligt henne. ? Med make hade jag inte klarat jobbet, jag ger min kärlek till barnen och barnhemmet. Här kallar barnen mig för farmor, det känns bra.