Unga väljer bort meänkieli

Sedan meänkieli 1999 utsågs till ett av minioritetsspråken i Sverige har elever i Tornedalen haft rätt att läsa meänkieli, eller tornedalsfinska, i skolan. Men intresset för meänkieli blir allt svagare hos de unga. I år är det första gången som ingen av eleverna i årskurs sex till nio vid Pajala centralskola valt att läsa språket. Läraren Inga-Britt Uusitalo är rädd att språket kan försvinna.- Det är bedrövligt. Om vi inte får de unga att använda meänkieli så dör språket ut. Det hjälper inte att vi arbetar fram bra läromedel om ingen läser dem, säger hon.Ser inte nyttan
När Kurirens utsände prövar att tala meänkieli till klass 7c rodnar kinderna hos många av eleverna. Kanske uppfattas språket som lite töntigt. Få elever medger att de kan meänkieli, men efter ett tag visar det sig att det finns de som kan. Nore Malmberg, 13, pratar meänkieli med sin farmor och klasskompisen Sanna Lehto, 13, använder också språket. - Mormor pratar finska, jag brukar prata lite med henne, säger hon.Varför valde du inte
meänkieli?- Det är tråkigt. Jag valde engelska i stället.Inga-Britt Uusitalo har skrivit flera böcker på meänkieli och ingår i en referensgrupp för att stärka språket. De planerar en språkdag som riktar sig till föräldrarna i förhoppning om att de ska påverka sina barn att bli intresserade.Räddningsaktion
Rektor Ingegerd Mäki har viss förståelse för elevernas val.- Meänkieli konkurrerar ju med tyska, franska och de andra språken. Eleverna ser kanske dem som viktigare, säger hon.Satsar 70 miljoner
- De nationella minoritetsspråkens framtid är oviss, och för vissa av språken är läget akut, säger Sabuni.Räddningsaktionen kommer i elfte timmen. Kanske försent för att rädda meänkieli?Fotnot: Sveriges fem officiella minoritetsspråk är finska, samiska, meänkieli, romani och jiddisch.

Unga väljer bort meänkieli

Regeringen satsar stort för att stärka minioritetsspråken. Samtidigt minskar intresset för meänkieli hos de unga - i Pajala vill ingen läsa språket.