Sedan konkursen 2014, och en bra bit innan det, har det kämpats för gruvans framtid. För kommunens och tillika det förra kommunalrådet Harry Rantakyrös (S) del har det ofta handlat om att hålla skenet uppe. Rantakyrö, som fick ärva en budget efter gruvans fall med en befolkningsminskning på hundra personer per år, har haft ett mantra som har spelats om och om igen: Gruvan har en framtid. Men få gånger, åtminstone utåt sett, har det sett så ljust ut som nu. Nu är det en ny politisk ledning – och de kan få vind i seglen.
På stan stannar folk för att prata en stund. Har gruvan en framtid? Frågan får ett nästan unisont ja till svar. Medborgarna verkar i hög utsträckning både hoppas och tro på nystart för gruvan. Men för kommunens del kan man dock inte ropa hej än.
– Vi kan bara se det som en bonus om de kommer igång. Vi har en befolkningsminskning med hundra personer per år att budgetera med och det är vad vi får fortsätta att räkna med, säger kommunchefen Åsa Allan.
Åsa Allan, som tidigare var inblandad i gruvan som planeringschef på Northland, har både hopp och tro på gruvan – men det är ändå med en viss återhållsamhet.
– Är det något man har lärt sig med åren, speciellt i Northland, är det att man inte ska ta ut något i förväg, säger Allan.
Allan känner dock hoppet som spirar ute på Pajalas gator.
– Senast när jag hade möte med en representant från bolaget sa jag ju det att de verkligen har en hel kommun som håller tummarna för dem. Man känner ju det när man pratar med befolkningen: Att det finns stora förhoppningar där ute. Folk önskar av hela deras hjärtan att det ska bli något där ute.
Åsa Allan är också involverad i projektet som man hoppas ska leda till en testgruva. Där är hon hoppfull och menar att en testgruva både kan vara ett sätt att hålla liv i anläggningen – och att det skulle kunna drivas parallellt med en vanlig gruvverksamhet.
Den stora utmaningen skulle vid en testgruva vara att få ihop finansieringen. Allan tror att statliga medel måste in. I Pajala har många känt sig övergivna från just regeringshåll annars.
– Ja, jag förstår att det sticker i mångas ögon. När det gick bra ville alla hit. Man stod nästan på rad för att besöka Pajala. Och när det blev tufft blev engagemanget litet tyvärr. Men det är som det är, det är historia. Nu ska vi sikta framåt och visa på potentialen i den här anläggningen som finns kvar i Pajala och hur vi kan nyttja den här på ett bättre sätt.