I en slutgiltig lönsamhetsstudie från 2011 räknar Northland, som bedrivit gruvverksamhet i Kaunisvaara och gick i konkurs i december, att ett efterbehandlingsarbete skulle kosta ungefär 130 miljoner kronor.
– Då landar de på en siffra på ungefär 130 miljoner kronor för de delar som är igång nu, säger Arne Müller, journalist och författare till boken "Smutsiga miljarder".
Han har läst lönsamhetsstudien och menar att den reella kostnaden förmodligen är lägre än 130 miljoner med tanke på att bolaget inte hunnit bryta någon längre tid i Kaunisvaara – men 18 miljoner är inte nog ifall gruvan ska stängas helt.
– Min slutsats är att 18 miljoner inte kan vara i närheten av att räcka till. 130 miljoner är antagligen en överskattning i nuläget, men det är förmodligen närmare 130 än 18 miljoner, säger Arne Müller.
Länsstyrelsen har en bankgaranti på ungefär 18 miljoner från Northland. Andreas Lind, näringslivschef vid Länsstyrelsen, säger att de inte kommenterar lönsamhetsstudien då den är ett finansiellt underlag. Länsstyrelsen förhåller sig istället till det beslut som fattades av gränsälvskommissionen gällande Northlands miljötillstånd.
– De har följt det beslut som finns i gränsälvskommissionen, som vi som tillsynsmyndighet har att följa. Det är för svårt att säga vad de här miljonerna leder till eller inte, det är inte vår uppgift att göra den bedömning, säger Andreas Lind.
Han tillägger att de sitter i möten med konkursförvaltarna och upplever att konkursförvaltarna tar miljöfrågorna på allvar. Bankgarantin för nästa år är löst.
– Deras tillstånd att bedriva gruvverksamheten för år 2015 är som vi bedömer det inte i fara, säger Andreas Lind.
Arne Müller ser två faktorer som bekymrande för Northland ur miljösynpunkt: ett utsläpp av svavel (sulfider) och att gruvan sänker vattennivåerna i området. Även om sulfidnivåerna är låga i Kaunisvaara frigörs metall från dem när de kommer i kontakt med luft, menar Arne Müller. En sänkt vattennivå påverkar troligen vegetation runtomkring.
– Man kan se att det kanske har funnits en övertro på den svenska miljölagstiftningen. Till exempel har det sagts att miljöbalken kommer vara en absolut garanti för att det alltid ska finnas pengar för efterbehandling. Men exemplet Kaunisvaara visar att det inte är säkert. Det är inte alls givet att miljöbalken garanterar det. Det är en principiell väldigt viktig problematik som har kommit upp i ljuset, säger Arne Müller.