Professorn: Gruvan i Pajala bedöms viktig för Europa

Kaunis Irons gruva har stor samhällsbetydelse även ur ett europeiskt perspektiv när det gäller produktion av järnmalm.

"Kaunis Irons gruva har stor samhällsbetydelse ur ett europeiskt perspektiv när det gäller produktion av järnmalm", säge Maria Pettersson, professor rättsvetenskap  vid Luleå tekniska universitet.

"Kaunis Irons gruva har stor samhällsbetydelse ur ett europeiskt perspektiv när det gäller produktion av järnmalm", säge Maria Pettersson, professor rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Foto: Pär Bäckström/Frilans

Pajala2022-12-01 20:12

Att verksamheten utgör ett angeläget allmänt intresse är en orsak till att man fick dispens från artskyddsförordningen, säger Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. 

Hon har följt rättsprocessen när det gäller Kaunis Irons ansökan om befintlig och utökad gruvverksamhet i Kaunisvaara. Maria Pettersson anser att Mark-, och miljödomstolens beslut att säga ja, både till den nuvarande gruvan i Pajala och till en utökad verksamhet vid Tapuli, Sahavaara och Palotieva gruvor samt anrikningsverket i Kaunisvaara, var väntat.

– Det var väntat att de skulle få gruvtillstånd, men även att tillståndet skulle förenas med relativt hårda villkor, säger hon.

En av punkterna som domstolen tagit ställning till är alltså verksamhetens påverkan på fridlysa växter och djur.

– Dispens från artskyddet kan lämnas om verksamheten anses viktig ur ett samhällsperspektiv. Det är en fråga inte bara för Sverige utan för hela Europa. Sverige producerar en stor del av Europas järnmalm, säger Maria Pettersson.

Hon konstaterar också att domstolen beviljar brytning av 10 miljoner ton malm per år, i likhet med bolagets ändrade yrkande från initiala 20 miljoner ton per år.

– Dessutom tidsbegränsar man tillståndet till december 2057, alltså i 35 år, säger Maria Pettersson.

När det gäller efterbehandling, att pengar sätts undan till när gruvan stängs, skärper domstolen också kravet på Kaunis Iron. Företaget ville avsätta 117 miljoner kronor till ett första grundbelopp.

– Domstolen vill att 144 miljoner kronor avsätts i ett första steg och sedan blir det en uppräkning framöver. Det är ett ganska högt grundbelopp, säger Maria Pettersson.

Transporterna där malmen körs med lastbilar har också varit ett diskussionsämne.

– Där delar domstolen Kaunis Irons åsikt att transporterna kan ske med lastbilar. Det anses vara det mest realistiska alternativet. Lasten ska dock vara täckt så att det inte dammar, säger Maria Pettersson.

 När det gäller miljöeffekter så gav domstolen klartecken även för den utökade markanvändningen som den nya verksamheten innebär.

Vissa delar av markanvändningen har inte prövats i koncessionsärendet och bedömdes därför inom ramen för den här prövningen. 

Nollalternativet:

– Det är en lite juridiskt komplicerad fråga. Domstolen tolkar villkoren i det tidigare tillståndet som att tillståndet upphör 2025 om inte en ny ansökan har lämnats in före utgången av 2023, vilket ju gjorts. Alltså godtas bolagets förslag till nollalternativ, säger Maria Pettersson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!