Patafiskets framtid i fara

En domstol sade ja, en annan nej. Nu kommer rätten att få använda det urgamla laxfisket patafiske i Torneälven att avgöras av domstol på hög nivå ? regeringsrätten. ? Kunskapen håller ju på att dö ut, motiverar Håkan Forsén fisket.

PAJALA2003-08-11 06:30
Han och hustrun Carin är två av dem som strider för fisket och som nu vill att regeringsrätten prövar deras sak. Vägrar regeringsrätten en prövning så är det stopp men prövas frågan kan det öppna väg för patafisket.<br>För de berörda längs Torneälven gäller det rättigheter till något som funnits långt innan de själva föddes och om hur myndigheter nu värderar detta.<br>Det handlar alltså om patafiske, grundlagt med en timmerkonstruktion ett tiotal meter ut i vattnet där det är viktigt hur du byggt i förhållande till omgivningen och där man i öppningarna kan placera mjärdar och fånga exempelvis lax. Såvida det finns lax.<br>Nej, ja och nej<br>Medan det bråkas om laxfisket i Östersjön och älvar så driver bland andra Håkan och Carin Forsén frågan om rätten till patafiske i Kengisforsen, Pajala.<br>Det skulle innebära ett undantag från förbudet mot laxfiske med fasta redskap.<br>Länsstyrelsen har sagt nej till det. Men efter överklagan sade länsrätten ja och beviljade delägarna i Kengisfors laxfiske rätt att 2002?2006 ha två ställen för patafiske med mjärdar. Länsrätten framhåller de kulturella motiven. Några pengar att tjäna på fisket ser inte länsrätten.<br>Då överklagades det igen, nu till kammarrätten och den vänder på sken och säger nej. Bara för att det historiskt bedrivits patafiske behöver man inte bevilja dispens från förbudet, resonerar kammarrätten. Och den instämmer i länsstyrelsens synsätt att man kan hålla fisketraditionen levande utan att använda patan i aktivt fiske.<br>Så dumt, resonerar Håkan Forsén.<br>Kunskapen på väg att dö ut<br> ? Det är som att lära sig köra bil i stillastående fordon. Vi tycker inte att kammarrätten kopplar ihop saker och ting, som det kulturella och kunskapsöverföringen. Kunskapen håller ju på att dö ut, vi har inte fått fiska på tio år, säger han.<br>På 1940-talet fick man tonvis med fisk. Han beskriver hur myndigheterna sakta men säkert ströp av rätten till fisket och gick mot rådande totalförbud. I Kengisforsen är det samtidigt nästan omöjligt att fiska på annat sätt. Domstolarna borde kunna se det långsiktiga i frågan, menar han.<br>Efterfrågan och tillgång<br> ? Om nu M74 (laxsjukan) försvinner, och om man får bukt med Östersjöfisket och tillgången ökar, då kommer det ju att finnas ett sug efter lax och en tillgång på lax. Då yppas också möjligheten till inkomst. Nu hindrar man för all framtid möjligheten till det. Kunskapen om var patorna ska stå måste finnas och det är viktigt hur stöttorna ska luta. Likadant är det med kunskapen kring mjärdarna, säger Håkan Forsén.<br>Fisket bygger som framgått på vad som gällt i historien och i Kengisfors berörs ett antal familjer.<br>Man kan ana att myndigheterna räds att fallet i Kengis blir prejudicerande, att proppen rycks ur flaskan och betydligt mer av fiske kommer på tal. Det måste inte bli så, resonerar Håkan Forsén, det är bara i Kengisfors, med speciella förhållanden, man inte har något annat val än patafisket, menar han.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om