Northland Resources konkurs försatte Pajala i en nattsvart depression 2014. Pajalaborna har kastats mellan hopp och förtvivlan i en fyraårig berg- och dalbana. Här följer en sammanfattning av de dramatiska åren fram till gruvans återkomst.
2006
Malmen upptäcks i myrområdet 1918. På 70-talet spricker LKAB:s drömmar i markerna. Gruvjätten drar sig ur efter att kalkylerna inte går att få ihop.
2006 lockas det kanadensiska gruvbolaget Northland Resources till Kaunisvaara. Planen är att öppna tre gruvor. En i Kaunisvaara och en i närliggande Sahavaara och ytterligare en i finska Hannukainen. Hundratals personer anställs när bolaget får till alla nödvändiga tillstånd. Det demografiskt hotade Pajala får nu se inflyttning och prishöjningar på bostäder. Kommunen vågar satsa och bygger nya bostäder.
18 Oktober 2012
Senaste gången en startsalva hördes. Brytningen drar igång och malmen fraktas med hjälp av lastbilar och malmbanan och till hamnen i Narvik. Lastbilarna rullar på en ny väg som skulle kosta skattebetalarna två miljarder kronor. Omkring 800 miljoner hinner plöjas ned i vägen innan projektet läggs på is.
Januari 2013
Krisen ett faktum. Nyheten om Northland Resources ekonomiska kris kablas ut - tre dagar efter Stefan Löfvens platsbesök. I ett filmklipp från gruvbolagets informationsavdelning konstaterar Löfven att malmen luktar pengar. Men det han inte visste var att bolaget saknade runt 2,5 miljarder kronor i kassan.
Northlands aktie pulveriseras. Bolaget räddas tillfälligt av bland andra LKAB och Folksam. Folksams vd tillika Swedbanks ordförande Anders Sundström blir med åren allt mer involverad i krisen.
Oktober 2014
Vd:n Karl-Axel Waplan har sparkats. Järnmalmspriset störtdyker samtidigt som det förlusttyngda bolaget brottas med hålen i ekonomin. All verksamhet stoppas i Kaunisvaara. Majoriteten av de cirka 300 anställda sägs upp och gruvan sätts i malpåse.
December 2014
Den 8 december går det inte längre. Northland Resources brakar samman i en konkurs som kallas för Sveriges största sedan Kreugerkraschen. Bolaget har då obetalda skulder på 14 miljarder kronor. Ett enormt slag mot aktiesparare, finansiärer och en lång lista med företagare.
Den så kallade Pajalagruppen bildas med landshövding Sven Erik Österberg i spetsen. Gruppens mål är att rädda jobben i Pajala.
2015
Januari
En förlamande ovisshet får sin början och flyttlassen börjar rulla. Samtidigt är den ekonomiska krisen total i Pajala kommun som har tvingats låna pengar för att betala ut löner.
Konkursförvaltaren försöker sälja gruvverksamheten till nya ägare. Många befarar att gruvparken ska slaktas och skickas utomlands.
Samtidigt dyker flera miljöproblem upp i den kraschade gruvans ruiner. Miljöproblemen leder till hård kritik och åtalsanmälningar mot både Northland Resources och landshövding Österberg. Han kritiseras för att sitta på dubbla stolar då han både ska granska miljöproblemen och rädda jobben i Pajalagruppen.
Ett 20-tal personer anställs av konkursboet för att hålla gruvparken startklar. Lönerna finansieras bland annat med hjälp av sålda truckar. Men under resans gång varslas de till drygt fem.
Maj
Northland Resources gruvverksamhet i finska Kolari säljs av till en ny ägare. Affären skänker lite hopp efter en lång vinter med fokus på miljöproblemen.
Den stora prisfesten på järnmalm är helt klart över. Krisen slår även mot LKAB där vd:n Lars-Eric Aaro sparkas.
Juli
Pulsen stiger plötsligt i Pajala. Kommunalrådet Harry Rantakyrö (tidigare chef inom Northland) kallar hastigt till en presskonferens. Där beskyller han LKAB för att ha grusat en affär med nya potentiella ägare till gruvan.
Ett konsortium, med S-veteranen Anders Sundström i spetsen, ville köpa LKAB:s malm till ett rabatterat pris och anrika den i Kaunisvaara. Men den statliga gruvjätten ger kalla handen till upplägget och även till önskemålen om att LKAB borde ta över själva gruvdriften.
Tvisten i förhandlingsrummen spiller ut i media. LKAB:s styrelseordförande, Sten Jakobsson, sågar också gruvprojektet i sin helhet i ett sällsynt hårt medialt utspel. Jakobsson skräder inte med orden utan dömer ut lönsamheten och kvaliteten i malmen.
Framtiden ser mörkare ut än någonsin. Kommunledningen i Pajala vädjar till regeringen om att inte bli övergivna.
16 juli
En eventuell gruvägare träder fram i ljuset. För första gången presenteras ett namn: Abecede. Bakom gruppen finns fem näringslivstoppar. Bolaget köper bland annat anrikningsverket och 134 järnvägsvagnar för vrakpriset 50 miljoner kronor. Det ursprungliga värdet var cirka en miljard.
Affären väcker hoppet till liv om att gruvparken inte ska slaktas. Mats Leifland, talesperson för gruppen, säger att affären görs för att vinna tid. Men Abecede köper bara utrustning. Inte rätten att överta gruvområdet och tillstånden för att bryta malmen i eget namn.
September – november
Konkursförvaltaren säljer av tunga maskiner och truckar. Affärerna sätter återigen fart på ryktena. Det spekuleras om att anrikningsverket ska säljas och fraktas till Ludvika.
December
Pajalas kommunalråd, Harry Rantakyrö, sätter sig i bilen. Planen är att våldgästa Stefan Löfven under ett besök vid Vetenskapens Hus i centrala Luleå.
Väl på plats sätter sig Rantakyrö längst fram i salen bredvid Luleås kommunalråd. Plötsligt får han ett tips av Yvonne Stålnacke – Löfven har gått på toaletten. Rantakyrö ser sin chans och smiter in efter.
Det oväntade lobbymötet, som döps till toalettkuppen, skildras tack vare att en reporter befinner sig inne på toaletten. Samtalet är lugnt. Rantakyrö understryker stundens allvar. Statsministern låter förstående till sin forne IF Metall-kollega.
– Det som är en osäkerhet är det här djävla malmpriset, säger Stefan Löfven.
Rantakyrö vill nu att gruvan ska "övervintras". Staten ska gå in med pengar för att hålla gruvan i godkänt skick i väntan på bättre tider då gruvan kan återupplivas. Rantakyrö räcker över en konsultrapport som visar att staten förlorar på att gruvan slaktas istället för att övervintras. Prislappen skulle i så fall bli 300 miljoner kronor.
2016
Januari
Tiden är ute, hävdar de besvikna männen industrimännen i Abecede. Nu siktar de in sig på att sälja bort anrikningsverket – en central pjäs för en gruva i området.
Landshövding Sven-Erik Österberg frias från alla brottsmisstankar om tjänstefel i den kritiserade hanteringen av gruvans miljöproblem. Även Northland frias för de misstänkta miljöbrotten.
Februari
Efter flera gräl i medierna får en besviken Harry Rantakyrö till slut till ett möte med näringsminister Mikael Damberg. Mötet mynnar ut i att Damberg uppmanar LKAB att vända på fler stenar.
Abecede släpper inte heller taget om ett samarbete med LKAB. Dörren hålls öppen i förhandlingsrummet. Anrikningsverket står kvar.
En annan nyhet sipprar ut. Ytterligare en hemlig grupp har i det tysta arbetat för att få till en övervintring av gruvan. Landshövdingen och konkursförvaltaren är med. Gruppen säger sig jobba stenhårt för att bland annat pressa kostnaderna för att hålla gruvan i malpåse.
Men konkursboet har nu börjat planera för att sanera och återställa gruvområdet. Tiden rinner iväg. Konkursboets ekonomi blöder med drygt tre miljoner kronor i månaden.
12 maj
Konkursboets pengar tar slut. Länsstyrelsen löser ut deras bankgaranti på 29 miljoner kronor. De låsta pengarna är öronmärkta för att återställa gruvområdet.
Men i mitten på maj tänds ett annat hopp. Abecede har misslyckats med att sälja anrikningsverket som istället blir kvar.
I slutet på maj läcker en nyhet ut. LKAB:s nya vd, Jan Moström, besöker Kaunisvaara. Spekulationerna drar igång men LKAB förnekar allt intresse för Pajala. Gruvjätten har fullt upp med sin egen kris.
Juni
Hoppet tillbaka. Abecede uttrycker nu ett intresse för att köpa själva gruvverksamheten – utöver den redan köpta utrustningen. Järnmalmspriset har börjat visa tecken på uppgång.
2017
11 januari
Abecede köper en ny vital pusselbit för gruvdriften. Det senaste klippet är omlastningsstationen i Pitkäjärvi utanför Svappavaara. Priset är två miljoner kronor – en spillra av de cirka 900 miljoner kronor som bygget kostade. Branschexperter tolkar det som ett steg mot gruvans återuppståndelse.
27 februari
Abecede bekräftar planerna på en gruvomstart. De är försiktigt positiva till att få ihop ekonomin. Parallellt med detta finns reservplanen att förvandla gruvan till en testgruva för arktiskt klimat.
29 mars
LKAB-höjdaren Per-Erik Lindvall har under en tid hjälpt Abecede med gruvplanerna. Han kommer snart att få nyckelrollen som vd.
Men förhandlingarna om att köpa loss det sista av konkursboet drar ut på tiden och är komplexa. Inte minst med hänsyn till obligationsägarnas innestående skulder på cirka 8 miljarder kronor. Konkursboet äger fortfarande bearbetningstillståndet, fastigheten (gruvområdet) och det så viktiga miljötillståndet.
Parallellt med förhandlingarna har miljösaneringen satts igång. Bland annat är pumpningen avbruten, vilket innebär att dagbrottet sakta vattenfylls igen.
– Historiken visar att vi inte vet något om framtiden, säger konkursförvaltaren Hans Andersson.
31 mars
Abecede lägger ett slutbud på gruvan. Hoppet står till att obligationsägarna accepterar budet, som ligger långt ifrån skuldberget på 8 miljarder. Det är en trepartsdialog med köpare, konkursboet och fordringsägare.
– Vi känner våra motparter och har en stor respekt för att de har förlorat mycket pengar i detta, säger Mats Leifland.
31 maj
De klara beskeden lyser med sin frånvaro. Affären med Abecede har hamnat i limbo på grund av komplikationer med miljötillståndet. Samtidigt rycker testgruvan allt närmare.
22 juni
Abecedes bud har nekats. Men förhandlingarna fortsätter bakom kulisserna. Tiden snart förbi att göra affär av gruvan. Miljösaneringen rycker närmare. Fönstret blir mindre och mindre för att få affären på plats.
30 augusti
Abecede och konkursförvaltaren är överens och skriver snart ett avtal mellan varandra. Det som saknas är obligationsägarnas godkännande. Tonerna är positiva och s-minstarna Sven Erik Bucht och Helene Hellmark Knutsson besöker Kaunisvaara.
På plats är också konkursförvaltaren Hans Andersson och Mats Leifland på Abecede. Men något handslag inför kamerorna blir det inte.
– Nej, det där har jag lärt mig – att man inte ska ta något för givet än, svarar Mats Leifland bredvid en garvande Hans Andersson.
29 september
Åsa Allan lämnar sitt jobb som kommunchef för att bli gruvchef i Kaunisvaara.
1 november
Obligationsägarna ger grönt ljus till affären. Men de får bara tillbaka 51 miljoner av fordringarna på flera miljarder. Än är affären inte helt klar. Bergstaten måste fatta beslut om huruvida rätten att bryta malm ska övergå till Abecede.
23 november
Abecede byter namn. Kaunis Iron bildas. Prislappen för affären blir känt: 100 miljoner kronor eller en procent av det investerade värdet. Totalt plöjde Northland ned gigantiska tio miljarder kronor i projektet.
– En av de största nedskrivningarna som har gjorts, säger Anders Sundström, nybliven styrelseordförande för Kaunis Iron.
Produktionsstart planeras till den 1 juli 2018. Totalt ska 300–350 jobb skapas, merparten som entreprenad.
12 december
Trubbel för bolaget när miljötillståndet plötsligt ifrågasätts. Naturvårdsverket hävdar att gruvan inte kan drivas med den gamla transportlösningen och pekar på flera olösta miljöproblem. Men Kaunis Iron slår tillbaka och påpekar att Naturvårdsverket saknar laglig grund att återkalla tillståndet. Bolaget skakar av sig kritiken och kör gasen i botten med planerna. På sikt vill Kaunis Iron ha ettnytt miljötillstånd för Pajalagruvan – en prövning som kan ta flera år.
2018
20 februari
Slutligen är allt på plats. Kaunis Iron tar över konkursboet och miljötillståndet – och rustar upp för en gruvstart till sommaren. Snart sluts avtal med företagen som ska köra lastbilarna och sköta anrikningsverket.
Juni
Bolaget har hittills anställt 150 personer och spikar ett datum för den första salvan i dagbrottet.
– Kaunis Iron ägs av ett 60-tal framgångsrika svenska entreprenörer. Tillsammans har de satsat nästan 600 miljoner kronor i gruvbolaget, säger Per Erik Lindvall, vd för Kaunis Iron.
Men vinterns miljöbråk med Naturvårdsverket förblir olöst och hänger som ett långsiktigt hot över gruvbrytningen. Myndigheten vill att gruvans miljötillstånd återkallas. Frågan har ännu inte prövats av mark- och miljödomstolen.