Det var frågan som startade ett gigantiskt politiskt bråk i kommunen. Högstadieklasserna lades ner i byarna för att flyttas in till centralorten. Det ledde till uppror bland föräldrar, en politisk kupp och kommunalrådsbyte. Nu fortsätter nedläggningsfrågan i Pajala. Och den här gången kan det leda till två helt tomma skolor.
Det är skolorna i Junosuando och Tärendö som har en osäker framtid. Med 19 elever i Tärendö och 15 elever i Junosuando ser kommunen nu över om det är hållbart att hålla liv i skolorna längre.
– Elevunderlaget har varit väldigt låg och det har inte blivit bättre. Sen är det som på andra ställen, vi har brist på utbildade lärare och det är utifrån de aspekterna vi ser över skolstrukturen, säger Evgeny Krakov (S), ordförande i kultur- och utbildningsnämnden.
Representanter från förvaltningen har träffat föräldrar i Tärendö och träffar under måndagskvällen en grupp från Junosuando för att redovisa hur läget är och för att ta in synpunkter.
I Junosuando finns friskolan Kangos i närheten och är ett alternativ till att pendla till centrala Pajala. I Tärendö är läget jobbigare, med ungefär fyra och en halv mil till Pajala.
– Vi får göra en avvägning där, men läget är ansträngt. Det är ont om barn och ont om pedagoger. Det är det som har drivit fram det här, säger Krakov.
Det lär väcka åsikter att driva den här frågan. Det vet han om.
– Det blir alltid åsikter. Samtidigt när vi tittar på det här måste vi ju fatta något beslut. Det här beslutet borde kanske ha kommit för tio år sedan, men man valde att ge de här skolorna chansen. Men vi ser att utvecklingen går åt ett håll. Om vi kan fatta ett beslut som blir bäst för kommunen kan vi göra det. Vi har gjort det förr och vi kan göra det igen. Om man bara ska fatta beslut som alla tycker om blir det inte mycket gjort.
Politiker som går i bräschen för nedläggning kommer att få stå till svars för: Ska barnen behöva pendla så långt till skolan och få så långa skoldagar som det leder till? Hur ska byarnas framtid vara utan skolorna?
Åke Johdet (S) sitter i nämnden. Han är inte för någon nedläggning.
– Jag får se hur utfallet i byarna blir med mötena som ska vara. Men det är klart att jag vill att årskurs 1-5 ska vara kvar. Det är inte bra att flytta alltför mycket på små barn, för det är ju ändå små barn det här handlar om, säger han.
Kultur- och utbildningsnämnden har möte 4 april och då ska man fatta inriktningsbeslut till skolstrukturen.