Frågan kan synas enkel vid en första anblick. Gruvbolaget Northland Resources AB, som sattes i konkurs 2014, hade i sitt miljötillstånd beskrivit att den järnslig som skulle transporteras från gruvverksamheten skulle tas till finska Kolari via lastbil och därefter via järnväg till hamnen i Kemi för vidare utskeppning. Men så blev det aldrig. Northland köpte en del av hamnen i Narvik och investerade 328 miljoner kronor i anläggningen där. I en intervju med Svenska Dagbladet sade dåvarande vd Karl Axel Waplan att orsaken var att finska staten dragit in tänkta järnvägssubventioner.
Alltså: i miljötillståndet beskrev Northland att järnsligen skulle köras österut, men de valde på grund av ekonomiska faktorer att köra den västerut. Mark i Pitkäjärvi förvärvades och en omlastningscentral byggdes upp. Så pågick verksamheten fram till att brytningen avbröts i oktober 2014. Den 12 juli 2018 återupptogs gruvverksamheten under Kaunis Irons flagg. Malmtransporterna sker via 90 tons lastbilar per dispens från Trafikverket, vilket bedöms vara en miljövinst. Avståndet mellan lastbilarna skall vara minst fyra minuter, för att vägen ska hinna återhämta sig mellan transporterna. Kaunis Iron har ett 30-tal lastbilar som går dygnet runt, året om, sju dagar i veckan. Den 8 januari 2019 firades att 610 000 ton malm lämnat Pitkäjärvi och nått Narvik. Men två veckor innan gruvstart hade Naturvårdsverket lämnat in en ansökan om delvis återkallelse av miljötillståndet som Finsk-Svenska Gränsälvskommissionen utfärdat i augusti 2010.
– Vi har många olika skäl till återkallelse av tillståndet. En av de sakerna som vi tagit upp är transporterna. Vi anser ju inte att det är rätt att det körs åt andra hållet än vad som beskrivits i miljötillståndet, säger Frida Rudsander, enhetschef på miljöskyddsenheten vid Naturvårdsverket.
En dom i högsta domstolen från 2004 mot Stora Enso i Hyltebruk har tolkats av Kaunis Iron och miljöåklagare Aino Alhem med flera som att transportverksamheten inte är att bedöma som en följdverksamhet av gruvverksamheten och därmed inte tillståndspliktig. Därför har transportvägen aldrig beskrivits för Länsstyrelsen, som under Northlands tid ägnade resurser åt att klarlägga vems ansvar tillsynen av transporterna, i synnerhet eventuella miljökonsekvenser, var.
Gruvbolaget Kaunis Iron har föranlett att de inte behöver något tillstånd för att framföra sina bilar på allmänna vägar, utan ser transporterna som separat del från gruvverksamheten. Det är där någonstans som åsikterna går isär rejält.
– Vi anser inte att det är korrekt, utan att HD:s avgörande ska tolkas som att transportverksamheten blir en följdverksamhet. Där är det tydligt att en följdverksamhet alltid ska genomgå en bedömning, om den behöver regleras på något sätt.
Boende längs vägen mellan Kaunisvaara och Svappavaara har haft både gott och ont att säga om transporterna. Efter trafikolyckan i Masugnsbyn där sex schweizare omkom, och föraren i malmlastbilen chockades svårt, beskrevs det som att malmlastbilarna var noga med att hålla nere hastigheten. Men att att frekvensen av trafik på vägen gjorde att många boende inte ville gå på vägen längre.
I miljötillståndet finns alltså transportvägen till Kolari beskriven, men transporterna har inte betraktats som en del av gruvverksamheten. Om Naturvårdsverkets uppfattning stämmer, skulle det innebära att Kaunis Iron bryter mot villkoren i miljötillståndet.
Eftersom transportverksamheten pågår i skrivande stund och Länsstyrelsen i Norrbotten som tillsynsmyndighet inte valt att agera för att hindra Kaunis Irons transporter ställer vi frågan till dem:
Hur kan Kaunis Iron köra till Pitkäjärvi när deras miljötillstånd beskriver Kolari som slutstation?
– Vi har inte någon erfarenhet av vad som händer i praktiken, i samband med att någon gör på ett annat sätt än vad som har prövats av en tillståndsmyndighet, säger David Berggård, handläggare vid länsstyrelsens miljöavdelning.
– I samband med att vi fått flera frågor kring transporterna påbörjade vi utredningen igen.
Vore det så att Länsstyrelsen skulle komma fram till att Kaunis Iron genom att transportera malmen till Pitkäjärvi istället för Kolari därmed bryter mot miljötillståndet har myndigheten en möjlighet att rikta ett föreläggande, med vite kopplat, mot gruvbolaget.
Ni vet ju att de kör vänster, istället för höger, varför har ni inte riktat ett föreläggande mot dem?
– Vi har ju naturligtvis möjligheten att förelägga om både det ena och det andra, men ett föreläggande är ett riktat krav från myndigheten. Då finns ett krav på tydlighet så att den som föreläggs har möjlighet att genomföra föreläggandet. Därför behöver vi utreda frågan mer.
David Berggård förklarar att Länsstyrelsen påbörjade utredningen redan under Northlands tid, men i och med att bolaget gick i konkurs, kom myndigheten aldrig fram till ett slut kring transporterna.
– Vi som tillsynsmyndighet arbetar så att vi förutsätter att bolagen ska följa de tillstånd som utfärdats, om det upptäcks och identifieras avvikelser påbörjas en uteredning. Transporterna är en del i den utredningen och det återstår att se vad detta innebär för bolagets vidkommande.
Under våren väntas Mark- och Miljödomstolen ta upp ansökan om återkallelse från Naturvårdsverket. Kaunis Iron själva säger att en återkallelse skulle vara förödande för gruvbolaget. Gruvbolaget har påbörjat en ansökan om nytt miljötillstånd i december 2017.