Setras beslut att lägga ned sågen i Kalix har väckt stor oro i Kalix med ett 60-tal jobb som försvinner. Men det har även väckt hopp på andra platser.
Som Norrbottens Media tidigare har rapporterat så har Seskarö fått nytt hopp igen. Stenvalls trä som äger Seskarö såg har gått ut med att de kan öppna sågen igen redan nästa höst om de lyckas komma åt råvarorna som Rolfs såg tidigare hade avtal för. Om Rolfs såg skulle finnas kvar skulle råvarubristen fortfarande sätta käppar i hjulen.
Men det är inte bara Stenvalls trä som kommer att vara på hugget den dagen Rolfs sågs råvaror frigörs. I Pajala kommun finns det två sågverk som vill öka sina volymer.
Jutos i Teurajärvi vill vara med i förhandlingen.
– Vi sågar 110 000 kubikmeter timmer på enkelskift och 21 anställda, så vi sågar mycket per anställd. Det kan vi göra när vi har en så modern linje som vi har nu. Skulle vi ha två skift och två linjer som i Kalix så skulle vi kunna fördubbla produktionen, säger Jutos Timbers vd, Sigvard Juto.
Är det aktuellt att gå över till dubbelskift?
– Det beror på tillgången på råvaror. Där känner vi oss inte trygga ännu och därför kör vi bara enkelskift.
På Jutos känner man sig trygga på den nivån man står på i dag. Men för att gå vidare och öka produktionen behövs helt enkelt ett tryggt avtal med mer timmer.
– Det har inte funnits att få tag på till vettiga kostnader. Allt går väl att få med pengar, men det är ju den sista raden som räknas, säger Sigvard Juto.
I Pajala kommun finns det ytterligare en aktör som har överlevt sågverksdöden.
– När jag började för 31 år sedan så var vi, bara i Tornedalen, sju privata sågverk med året runt-drift och dessutom Seskarö såg. Nu är vi sex stycken på privatsidan – i hela Norr- och Västerbotten, säger Gunnar Lauri, vd Krekula och Lauri såg.
– Inte var det en jäkel då som hade trott att vi i Tärendö skulle överleva Rolfs såg.
Sågen i Tärendö vill också öka sina volymer. De är precis lika intresserade som Stenvalls och Jutos. Om det går att komma över "resterna" från Rolfs såg till ett rimligt pris är de också med och förhandlar.
Men timmer är en bristvara. Då stiger det i pris.
– Så fungerar ju en marknadsekonomi. Något som är en bristvara stiger i pris och till slut blir det för mycket för någon. Det är grymt för den som drabbas och jag lider med Kalixborna som drabbades nu, säger Gunnar Lauri.