Turerna kring gruvan i Pajala har varit många. I fjol startade domstolsförhandlingen om Kaunis Iron nuvarande ”ärvda” gruvtillstånd – vilket slutade med att tillståndet begränsades, men att företaget i realiteten kunde fortsätta som vanligt.
Vid förhandlingen som börjar på måndag ska det avgöras om bolaget ska få tillstånd till en fortsatt och utökad verksamhet i järnmalmsgruvan i Tapuli. Men också till två nya dagbrottsgruvor i Palotieva och Sahavaara, samt utökad verksamhet i anrikningsverket i Kaunisvaara. Enligt rådman Emma Önneby är den utsatta förhandlingstiden på tre veckor längre än normalt.
– Jag tror att tre veckor också var avsatta i ett mål som avsåg Rönnskärsverken. Men det är inte vanligt. Grundorsaken är det omfattande materialet i målet. Här är vi snart uppe i 1000 aktbilagor. Det är svårt att säga hur många sidor det innebär. Men man kan säga att det rör sig om många pärmar. Det är i alla fall det största målet jag har haft hand om.
Hon säger att gruvmål alltid kräver en omfattande dokumentation. Men att underlaget nu nog är större än vanligt.
– Det beror bland annat på att gränsälven Muonio älv berörs av gruvverksamheten och att det därmed blir många finska parter och yttranden.
På svenska sidan säger Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen nej till ansökan. Till stor del på grund av miljöskäl.
–Störst brister har miljökonsekvensbeskrivningen, och när inte ens den uppfyllts går det inte att avgöra om miljöeffekter och lagstiftningskrav uppfylls, säger Naturvårdsverkets handläggare Jennifer Bramme.
Frågetecknen gäller giftiga utsläpp till vatten, påverkan av grundvatten, dammkonstruktioner, stabilitet för sand- och klarningsmagasin och störningar av transporterna för boende kring vägen.
NVV bad tidigare regeringen avgöra om Kaunis Iron ska få det nya miljötillståndet. Men i maj meddelades att regeringen inte tar upp frågan.
Sänder det någon signal?
– Som jag ser det betyder det att regeringen anser att frågan kan avgöras av domstolen inom de lagliga ramar som finns, säger Bramme.
Kaunis Iron vice vd Åsa Allan välkomnar måndagens huvudförhandling:
– Vår ansökan lämnades ju in 2019 och man har haft det här i sitt huvud så länge. Men framför allt står vi ju redo att investera två miljarder.
Tiden har enligt henne använts till att komplettera ansökan.
– Vi har ju ytterligare tre årsmätningar, fler provtagningar och undersökningar av naturvärden.
Den maxproduktion som bolaget söker tillstånd för halverades dessutom i mars.
– Det som har skett i omvärlden gör att vi bedömer att det inte finns anledning att dubbla produktionen utan att vi kan hålla oss till en produktionslinje och bryta max 10 miljoner ton per år. I och med högre järnhalter kan vi ändå öka produktionen.
NVV bedömer att konsekvenserna för växt och djurliv blir betydande trots skyddsåtgärder, och att flera skyddade fågelarter, som brushane och storspov, riskerar att minska...
– Vi bedömer att det paket vi presenterar med restaurering av våtmark och skyddande av skog blir tillräckligt och kan genomföras innan områden med skyddade arter tas i anspråk.
Om ni inte får nytt tillstånd?
– Då är det hur länge malmen i Tapuli räcker som är begränsande, och det är cirka 5 år till.