Precis som på måndagen hade många åhörare bänkat sig för att höra på huvudförhandlingen i Mark- och Miljödomstolen. Målet gäller det nuvarande gruvtillståndet som utfärdades av Finsk-svenska gränsälvskommissionen 2010. Naturvårdsverket har krävt att tillståndet ska återkallas eftersom man anser att det bara reglerar få delar av gruvverksamheten, och att flera av de villkor som finns inte uppfylls. Något Kaunis Iron inte höll med om när det var företagets tur att ge sin syn på saken:
– Vi har fört fram alla mätningar och undersökningar vi har, och vi tycker att de visar att det som Naturvårdsverket anfört som brister inte stämmer, säger Åsa Allan.
Av naturliga skäl handlade mycket om teknikaliteter och frågor av naturvetenskaplig art. Till exempel om stabiliteten i vallarna kring de sand- och klarningsmagasin där anrikningssand från gruvan lagras.
– Men vi tycker att vi kan visa att det inte är någon risk för ett haveri, säger Åsa Allan.
Samtidigt talar Naturvårdverket om en grundvattensänkning och utsläpp av uran?
– En myr är till stor del knuten till grundvattenfrågan. Där är 3 procent av vegetationen förändrad. Men vår bedömning är inte att det är oföruttsett eller av sådan karaktär att tillståndet ska återkallas, säger Åsa Allan
Det har framkommit att Kaunis Iron redan innan övertagandet 2018 informerades av Naturvårdsverket om att myndigheten inte ansåg att gruvverksamheten gick att bedriva med det nuvarande tillståndet.
Vad tänker du om det idag?
– Vi hade besök av Naturvårdsverket i maj 2018. Men att tillståndet skulle återkallas visste vi inte förrän beslutet i juni 2018. Nu är vi ju mitt inne i en process med att söka ett nytt tillstånd. Så vi tycker inte att Naturvårdsverket har skäl att återkalla tillståndet.
Naturvårdsverkets jurist, Karolina Ardensjö Lundén, tyckte att det inte fanns så mycket att tillägga:
– De frågor vi har ställt till bolaget ska vi få svar på i morgon.
Verkets bedömning har tidigare varit att brister som man menar finns i dammkonstruktionerna och sandmagasinen inte går att åtgärda, och att läckage till våtmarker och Muonio älv riskeras.
Kom det fram något idag som ändrar den inställningen?
– Nej, egentligen inte, säger Karolina Ardensjö Lundén.