Explore the North är företaget som skapat stället som ska vara en kontrast till de tättbefolkade storstadsområdenas stress och larm.
En solig och vindstilla sommarafton blir stillheten extra märkbar. Inte en människa rör sig i synfältet och tystnaden är närmaste total.
– De flesta som kommer hit är från storstadsområden. Första natten har många svårt att sova för att det är så tyst, säger han.
Det stillsamma stället är uppbyggt ute i ödemarken, cirka en halvmil norr om Kangos i Pajala kommun.
Där i skogen finns den lilla vackra sjön Sarijärvi.
På sjöns strand har Johan Väisänen och hans fru Sara Ljunggren skapat den anläggning dit människor kan komma för att bara koppla av, eller ha som bas för aktiviteter i området – både vinter och sommar.
Allt startade 2005 när de kom till platsen med två tomma händer, ett fullt släp och två hundar.
Hon är från Göteborg, men Johan är uppvuxen i Kangos och var som barn och vandrade i trakterna runt sjön. Han var medveten om platsens skönhet och värde.
Under drygt tio år har de lyckats få 30 miljoner kronor investerade i anläggningen. För många norrbottningar är den fortfarande ganska okänd, men bland europeiska turister blir den alltmer omtalad.
Numera finns det en hotellbyggnad med restaurang och Brown Bear Bar, med en väldig brunbjörn som centralt blickfång.
Det finns också stugor, bastu och ett par alldeles nybyggda parhus nära vattnet. Husen har högt i takt, panoramafönster i söderläge ut mot en stor altan och en egen brygga ut i vattnet.
Totalt har anläggningen nästan hundra bäddplatser.
Som mest brukar 15 säsonganställda vara med och sköta verksamheten.
På området finns numera också en väldig hundgård.
De två hundar som var med när allting startade fick snabbt sällskap av 25 till. I dag har de blivit cirka 150. Alla är slädhundar av rasen alaskan huskies.
– Det är ett samlingsnamn för korsade slädhundar. De har väldigt bra lynne, försäkrar Väisänen.
Hundarna bekräftar det han säger. De tittar nyfiket när någon närmar sig, men inte en enda skäller.
Bara när Väisänen går in för att kela med några tio veckor gamla valpar blir det rörelse och visst skällande i den stora skaran.
– Riktigt oväsen blir det bara när de får mat, säger han leende.
Ett par holländska säsongsarbetare har i uppdrag att sköta om hundarna, som sommartid används för att gå på ”löspromenader”.
Många besökande barn tycker om att titta på hundarna och att vara med dem.
– Barnen fiskar gärna, men en del vill nästan hellre vara bland hundarna, säger Väisänen.
Annars är fisket fint. Det vet Väisänen av erfarenhet.
– Jag fiskade här som grabb, säger han.
I sjön finns röding, öring och regnbåge. På den lilla ön vid bortre stranden syns en kåta.
Den som vill kan ge sig ut och ro. Just den här aftonen sitter Anne van Humbeek i en stilla liggande båt en bit ut och läser en bok under en paus i sitt arbete.
Det är en scen som förmedlar lugn och stillhet – just det Johan Väisänen vill förmedla som lockande kontrast för stressade nutidsmänniskor i stökiga storstadsmiljöer nere i Europa.
Sommartid kommer besökare för att njuta av den ljusa norrbottniska sommaren och för att aktivera sig med flottfärder på Lainio älv, skogsvandringar och annat. En del är från närområdet, men många kommer från bland annat Belgien och England.
I restaurangen uppstår ofta en internationell atmosfär då personal och gäster från olika länder pratar och sorlar.
Fast ute är det tyst, stilla och avkopplande.
– Och dessutom myggfritt. Vi har inga myggor här på tallheden, försäkrar Johan Väisänen.