När malmpriset stiger vet ingen säkert men sannolikt ligger det flera år bort. Att låta gruvan övervintra till dess kan vara ett alternativ. Det är också något som Pajalas kommunalråd Harry Rantakyrö (S) har uppvaktat regeringen om.
– Det kommer vända och då borde Kaunisvaara vara attraktivt för staten, kanske att drifta det genom LKAB. Så här i juletider får man önska sig och då är nog min önskan att de driftar den, säger han.
Kommunens anpassningar till en blomstrande utveckling hade börjat – sedan gick allt i stöpet. Nu har kommunen stora utmaningar med att klara ekonomin. Besparingarna märks såväl i centralorten som ute i byarna.
– Nu börjar man väl återhämta sig. För ett år sedan var det en riktig chock när det hände. Kommunen håller på att anpassa sig till det läge som är och vi har sagt att det är lika bra vi lever som om vi inte har gruvan, säger Rantakyrö.
Även invånarna i Pajala börjar nu återgå till hur livet såg ut före Kaunisvaaragruvan.
– Nu är det som det var innan, vi går tillbaka till ett normalläge. Det är trist men det är verkligheten säger Anders Kardefeldt som lämnade hemstaden Kiruna för att arbeta i Kaunisvaaragruvan.
Några av de Pajalabor som Kuriren talar med har gett upp hoppet för gruvan medan några andra fortfarande tror att det finns en chans att gruvan kan klara sig. En av dem är Veronica Andersson som i sitt jobb som bygglovshandläggare på kommunen ser att det fortfarande finns en vilja att bygga och utveckla.
– Det är fortsatt högt tryck på bygglovsansökningarna så där har det inte svalnat. Jag har inte gett upp hoppet och det är skönt att alla inte är pessimistiska, säger Veronica Andersson.
Hon tror ändå att det måste till någon innovativ lösning, inte minst för att i det längre perspektivet få unga att stanna kvar i kommunen.
– Jag tror på turismen, säger hon.