Mark- och miljödomstolen meddelade sin dom på torsdagen.
Domen kom på torsdagseftermiddagen.
Så här skriver domstolen: "Mark- och miljödomstolen har beslutat att bifalla Kaunis Iron AB:s ansökan om tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Tapuli, Sahavaara och Palotieva gruvor och Kaunisvaara anrikningsverk. Tillståndet gäller i 35 år och omfattar brytning av maximalt 10 miljoner ton järnmalm per år motsvarande ca 4 miljoner ton järnslig".
Mark- och miljödomstolen uppger att verksamheten kan tillåtas enligt den produktion och de villkor som bolaget justerat sitt yrkande till. Det vill säga en maximal årsproduktion på tio miljoner ton malm och ett 60-tal villkor med begränsningsvärden och andra detaljerade villkor.
Beslutet kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt.
Även om domen överklagas kan delar av tillståndet tas i anspråk, enligt domstolen.
– Målet har varit mycket komplicerat och materialet ovanligt omfattande. Det har varit en utmaning för parterna och domstolen att hantera det. Domstolen har efter genomgången av allt material kommit fram till att ansökningshandlingarna och det som redovisats vid huvudförhandlingen och i skriftväxlingen är tillräckligt för att pröva ansökan i sak. Kaunis Iron AB har utifrån det visat att verksamheten kan tillåtas, men domstolen bedömer att det krävs omfattande och stränga villkor för att göra det, säger rådman Emma Önneby, rättens ordförande.
Med lastbilar transporteras malmen från Kaunisvaara till omlastningsplatsen.
– En stor del av prövningen har gällt frågan om utvinningsavfallsanläggningar för gråberg, anrikningssand och flotationssand är konstruerade på ett säkert sätt som också håller långsiktigt. Domstolen har gjort bedömningen att så är fallet men att det krävs detaljerade villkor och noggrann uppföljning säger tekniska rådet Camilla Wolf-Watz.
Prövningen har bland annat omfattat Muonio älv, som är Natura 2000-område, samt mindre vattendrag som Kaunisjoki och Aareajoki.
– Domstolen har bedömt att utredningarna i målet är tillräckliga och har landat i att verksamheten inte riskerar att påverka vattenkvalitet och det biologiska livet i älven och jokkarna som helhet på ett otillåtet sätt. Bolaget har dessutom ålagts ett omfattande program med restaurering av myrmark och biotopförbättrande åtgärder på nästan 700 ha för att säkerställa att bevarandestatusen för skyddade växt- och djurarter såsom exempelvis sädgås och orkidéer inte försämras, säger tekniska rådet Carl-Philip Jönsson.
Domstolen har även kommit fram till att rennäringen inte skadas påtagligt.
– Det uppstår vissa olägenheter för rennäringen, dels inom och i anslutning till verksamhetsområdet, dels genom störningar från transporter utmed de allmänna vägarna i riktning mot Svappavaara. Det blir även viss påverkan på naturvärden. Domstolen har emellertid kommit fram till att verksamheten inte påtagligt kommer att skada riksintressena, säger Emma Önneby.
Kaunis Irons ansökan omfattar utökad brytning i det befintliga dagbrottet i Tapuli och utökad verksamhet i anrikningsverket i Kaunisvaara. Men också tillstånd för att få starta två nya dagbrott, i Sahavaara och Palotieva.
Ansökan om det nya tillståndet lämnades in i juli 2019. Domstolsförhandlingarna hölls i Pajala under tre veckor i höstas.
Myndigheterna Naturvårdsverket, länsstyrelsen i Norrbotten och Havs- och vattenmyndigheten har sagt nej till Kaunis Irons ansökan. Även Gabna sameby har sagt nej.
Naturvårdsverket har tidigare ansökt om att Kaunis Irons gällande miljötillstånd från 2011, som bolaget ärvde från Northland resources, ska återkallas eftersom villkoren inte efterlevs. Men mark- och miljödomstolen slog fast att brytningen får fortsätta, med vissa begränsningar. Det innebär 2 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år, vilket är den nivå som dagens verksamhet ligger på.
Beslutet togs inte upp för prövning i Mark- och miljööverdomstolen.
Cirka 370 personer är i dag anställda vid gruvan i Kaunisvaara.
Anrikningsverket i Kaunisvaara.