Bakslag och ny plan för tornedalsjärnväg

Vänster- och Centersamarbetet fick bryskt avslag. Men frågan om järnväg i Tornedalen lever i högsta grad. I september kan ett viktigt steg tas.

En vända tur och retur motsvarar 32 mil för varje malmtransport.

En vända tur och retur motsvarar 32 mil för varje malmtransport.

Foto: Thomas Lövgren

Pajala2019-07-15 07:00

Innan julen 2018 försökte sig Birger Lahti (V) och Linda Ylivainio (C) sig på ett partiöverskridande samarbete. Riksdagsledamöterna enades bakom en motion för järnväg i Tornedalen – närmare bestämt via finska Kolari förbi gruvan i Kaunisvaara och sedan vidare mot Svappavaara. Men motionen hamnade i en hög med andra infrastruktursatsningar som alla avslogs i ett svep.

– Det blev aldrig föremål för enskild fråga, utan hamnade tillsammans med andra detaljfrågor som en enstaka parkeringsplats, säger Lahti.

– Vilket är synd, jag tycker det är fel av statsmakten att inte titta på lösningar som järnväg häruppe, som klart skulle innebära mer hållbar transport.Men trots den styvmoderliga behandlingen av motionen har inte Lahti gett upp arbetet om järnväg. Till hösten hålls ett möte med Barentsdelegationen där Lahti är en av fem svenska parlamentariker. Där har nu frågan om järnväg genom barentsregionen blivit en prioriterad fråga.

– Där har vi alltså norska, finska, ryska och svenska parlamentariker som möts. Om de här länderna sedan kan enas om att det är en prioriterad fråga så kan det bli en fråga för EU, säger Lahti.

Att få EU med på tåget skulle innebära en hel del för eventuell finansiering. Och det finns en del som talar för att godskorridoren nu är av högt intresse.

– Norrmännen vill till exempel frakta fisk till Nordasien, något som med järnväg skulle ta tre dagar. Till skillnad från nu när det tar veckor med en båt.

För svensk del skulle en järnväg innebära potentiellt klimatsmart och kostnadseffektiv transport av järnmalmsprodukt från Kaunis Irons gruva.

– Finnarna har ju tidigare pratat om järnvägen till ishavet, men nu har det blivit mer tal om Barentsbanan. Tydligen har de fått signaler från EU att de aldrig skulle få finansiering för 500 kilometer järnväg som isbanan skulle innebära, säger Birger Lahti.

Han menar att tydliga signaler om järnväg skulle underlätta för ytterligare utvinning av både kända och okända malmfyndigheter mellan Kolari och Svappavaara.

– Vet man att det finns en infrastruktur så underlättar det ju sådana satsningar.

Kaunis Iron har också ställt sig positiva till byggandet av en järnväg, men en sådan investering tar tid och kostar pengar, därför inleds en förstudie som skulle kunna leda till att vägen mellan Kaunisvaara och Svappavaara elektrifieras och att lastbilarna byter diesel mot batteri.

– Det kan naturligtvis vara bra kortsiktigt. Men elvägen löser inte transportfrågan för norrmännen som vill frakta fisk, och inte heller nya gruvetableringar som kanske inte ligger geografiskt nära vägen. Då är järnväg bättre, säger Lahti.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om