Tidigare lottades jaktområdena ut bland delägare som var intresserade. Nu går allt till högstbjudande. Bland cirka 2 000 delägare finns det en del som har riktat kritik mot det systemet. En av dessa är Tommy Mäki.
– Följden blir att stora företag kommer in och köper jakten. Det finns inte en chans för vanliga delägare i allmänningen att få jaga, säger han.
Rolf Hjärtberg från allmänningens styrelse menar att det inte bara är stora företag som får tillgång till jakten, utan att det också är många privatpersoner som jagar på allmänningens marker. Men det kostar. Speciellt om man vill ha stora jaktområden.
– Om det är några välbeställda profiler som vill ha marker att jaga på så betalar de: Det kan vara 70-80 000 kronor och uppåt, säger Hjärtberg.
"Pajala allmänningsskog: Skogs-, jakt- och fiskevård skapar värden för framtiden." Tommy Mäki tycker inte att anbudsjakten har något med allmänningens värdegrund att göra.
– Det handlar alltid om pengar, bara om pengar. Det här utesluter ju delägarna från jakten. Inte kan vi konkurrera med stora bolag, säger Mäki.
– Som det alltid är med jakt finns det många olika åsikter. Tidigare kunde en delägare med pyttesmå marker få ta del av jakten gratis medan de med större ägande fick stå för det. Är det bättre? Ja, det finns olika åsikter, säger Rolf Hjärtberg.
Hur åsikterna än är så är det medlemmarna som demokratiskt har fattat ett beslut att jakten ska säljas ut.
Okej – helt enligt spelreglerna. Men det kommer ändå risker med att få in nya jägare under korta perioder, säger Tommy Mäki.
– Jägareförbundet pratar ju om hur vi ska samarbeta över gränserna för att hålla älgstammen så som den är bestämd att vara. Men hur ska vi samarbeta när vi inte vet vilka som jagar och det kommer nya jägare varje vecka? Vi ska dessutom spara vissa djur, exempelvis stora 12-14-taggare. Men säg att du kommer hit från Skåne, har betalat mycket för att vara här en veka och så får du syn på en 14-taggare. Släpper du den då? Det säger ju sig självt att man skjuter allt, säger Mäki som menar att jägare redan har haft problem att hålla sig till rätt område.
Rolf Hjärtberg förstår problembilden, men håller nödvändigtvis inte med om att den finns i verkligheten.
– Jag tror att risken för jägare som missköter sig inte är större än med lokala jägare.