– Det blir ett av Europas största återställningsprojekt, säger Magnus Johansson, projektledare vid länsstyrelsen i Norrbotten.
Merparten av bäckarna finns mellan Pajala och Torne träsk, på båda sidor gränsälven. De har påverkats under flottningsepoken.
– På 1990-talet har man återställt en del av dem med gammal teknik. Men bland annat har man inte återskapat lekbottnar, säger Johansson.
Stora områden av utdikade våtmarker, som läcker ut sediment i älven, behöver också åtgärdas. Våtmarkerna skulle ge ett högre motstånd mot översvämningar och binda en stor mängd koldioxid.
I ett tidigare projekt som avslutades 2014 har biflödena och våtmarkerna kartlagts. Nu vill länsstyrelsen igång med uppföljningen.
– Det börjar brinna tidsmässigt, för att inte det gamla arbetet ska bli inaktuellt, säger Magnus Johansson.
Under 2019 skickades därför en förfrågan om samarbete till finska jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet. Blir det ja från finländarna skickas en ansökan om medel till EU under hösten.
— Det är förutsättning att få med den finska sidan i projektet. Om inte Finland går med så kan vi inte genomföra projektet, säger Johansson.
Arter som enligt länsstyrelsen skulle gynnas om projektet blir verklighet är lax, öring, utter, flodpärlmussla och grön trollslända. Dessutom skulle vattenkvalitén i älven förbättras.