Uppdrag: rädda musslan

Joujoki, som ligger två mil norr om Övertorneå, är den enda plats i östra Norrbotten där den hotade flodpärlmusslan finns. Men beståndet har minskat kraftigt genom årens lopp. Under flottningsepoken rensades bäcken på stenar, vilket i praktiken innebar att öringens naturliga uppväxt- och lekområden förstördes. De blivande naturguiderna utför nu ett tungt arbete, att flytta tillbaka stenblocken och bumlingarna. Eleven Helena Ardne förklarar att målet nu är att återställa bäcken till dess naturliga skick.  ? Ju fler strömvirvlar desto bättre.  ? Öringen vill ha egna revir och jagar därför bort andra öringar. När det finns mer sten i bäcken ser de inte varandra, tillägger Rolf Lahti. Försökt restaurera länge Redan på 1970-talet gjordes försök att restaurera bäcken. Stenarna som under flottartiden dragits upp längs bäckens kanter lades då i rader tvärs över bäcken. Ett stort misstag, som Rolf Lahti och hans adepter nu försöker rätta till.  ? Det blev problem när de byggde trapporna. De gynnar till exempel gäddor som äter upp öringen, säger Helena Ardne. Ett annat problem har varit fisket, som speciellt tilltog då en skogsbilväg byggdes längs med bäcken. För att få bukt med problemet har projektägaren Tornedalens folkhögskola har föreslagit att markägarna inför fiskeförbud, vilket många av dem redan gjort. Skolan hoppas att Joujoki med elevernas hjälp i framtiden ska kunna visas upp som en mönster-bäck för fiske-vård. Projektet finansieras delvis av länstyrelsen i Norrbotten, och under 2001 inleddes det med inventering och så kallat elfiske. Det senare innebär att fiskarna elchockas, artbestäms, och mäts innan de släpps tillbaka. Allt för att få ett hum om hur mycket öring som finns i bäcken. I fjol började arbetet med att flytta sten, och att bygga lekgropar för öringen. Rolf Lahti berättar att de hann rekonstruera drygt 500 meter under fjolåret, och målet är att hinna lika långt denna sommar.  ? Vi ska hålla på i 5-10 år. Det är totalt cirka fem kilometer av bäcken som måste återställas. Söker musslor Innan eleverna börjar flytta på stenar går de genom botten med en vattenkikare, i jakt på flodpärlmusslor. För att inte av misstag skada den skyddsvärda arten, flyttas den nämligen till andra områden under arbetets gång. Rolf Lahti är fascinerad över musslans seghet.  ? Den kan leva över 200 år. Jag tycker att det är häftigt att de ligger på botten och filtrerar vatten under hela denna tid. De fungerar som ett biologiskt arkiv. Projektearbetet ligger utanför skoltid, på kvällar och under sommarlovet. Att de sex eleverna frivilligt ställer upp på villkoren, beror i mångt och mycket på en sak.  ? Rolf, man får veta så oerhört mycket om naturen när man är med honom, utbrister Helena Ardne. Rolf är drivkraften Klasskompisen Petri Stjernvall instämmer.  ? En av anledningarna är Rolf. Den andra är fiskeekologiintresset. Jag ser det som att vi hjälper naturen, gör det till något mer naturskapt än trappstegen.  ? Sedan är det alltid skönt att gå till sängs på kvällen när man har flyttat flera ton sten, tillägger han med ett smil. I september kommer arbetet åter följas upp med elfiske och mätningar. För Rolf Lahti är målet givet.  ? Kanske inte om tio år men om tjugo, kommer Joujoki vara en naturlig skogsbäck igen. Full av både öring och flodpärlmusslor. johnny.stromback@kuriren.com 0923/148 67