Övertorneå för anonymt

Platschefen hos Norstat i Övertorneå, Patrik Aili, är inflyttad till Övertorneå kommun. Han har reflekterat över att kommunen, trots sina relativt många framgångsrika företag, inte har samma plats i offentligheten som till exempel Tornedalsgrannen Pajala, där han själv har sina rötter.  ? Både Pajala och Övertorneå har en fantastisk natur och en livskvalitet att erbjuda som många fler borde få uppleva. Ser man till näringslivet, har Övertorneå många livskraftiga och välskötta företag, vilket är en bra grund för en bra kommun att bo och leva i. Men tack vare kultursatsningen finns Pajala på ett helt annat sätt på Sverigekartan än vi, säger Patrik Aili. Kulturen viktig Han konstaterar att kulturen är viktig för att göra en kommun intressant och attraktiv. Den skapar också tillväxt, men är samtidigt viktig som statushöjare och lockbete för inflyttare.  ? Övertorneå har också en spännande historia och kulturskatt att ösa ur, säger han. Hans engagemang bottnar till en del i att det företag han själv leder är beroende av tillgång på arbetskraft, men också i ett allmänt intresse för kommunen. Där har han tillsammans med familjen valt att bosätta sig och där ser han att trots allt det fina, så fortsätter befolkningsmängden att minska.  ? Kommunen har ju en välskött ekonomi, men frågan är när vi börjar vara i ett läge där vi också måste våga satsa lite mer för att bli mer attraktiva och för att vända befolkningsutvecklingen. Annars kanske det snart inte finns några människor att vara politiker för, säger Patrik Aili. Han tycker att det är noga att man tar vara på de förhållanden som gör att människor väljer att bosätta sig i en glesbygdskommun som Övertorneå. Naturnära  ? Det man söker är mer lugn och ro, en mera naturnära tillvaro. Ser man till vår familj, så flyttade vi till Kuivakangas för att barnen skulle få gå i en byskola. Det har fungerat väldigt bra. Tyvärr såg inte politikerna den som en tillgång och lade ner skolan. Hade vi vetat det, hade vi inte flyttat dit och det finns en risk att fler tänker så nu och byn slutar att få inflyttning, säger Patrik Aili. Han har följt turerna kring skolans nedläggning, dels som pappa till sina två söner, dels för att hans fru är engagerad i friskoleföreningen. Besviken på kommunen  ? Under resans gång tänkte jag att nu packar vi ihop och drar. Man blir besviken på att en kommun som är i skriande behov av befolkningstillväxt inte ser engagemanget från människorna och tar tillvara det. Jag förstår om man inte vill ha ytterligare en friskola eftersom man inte har någon beslutanderätt över den, men en självstyrande enhet med föräldrarna som medverkande borde man ha genomfört, säger Patrik Aili. Enligt honom skulle ett bejakande av engagemanget kunnat ge positiva effekter på andra områden i kommunen, och motsatt finns risk att de människor som engagerat sig för en skola känner sig överkörda och låter blir att vara med i andra utvecklingsprocesser ? och i värsta fall, flyttar från kommunen. Mer engagemang Han tycker att skolan och barnomsorgen, men även äldreomsorgen, är områden där Övertorneå, genom att nyttja engagemanget hos människorna, kan skapa flexibla lösningar och därmed skapa sig ett gott rykte om att värna de områdena.  ? Jag tycker också att vi som bor här rent allmänt borde engagera oss mer i vår egen utveckling. Visst riskerar man en smäll om man sticker ut hakan, men vad är alternativet? Och är det så att folk inte engagerar sig för att man inte känner att man får gehör, då får man se över systemet. Alla goda krafter måste till för att vända utvecklingen, säger Patrik Aili.

Övertorneå för anonymt

Övertorneå är oförtjänt anonymt.Det anser Patrik Aili som tror på kulturen som statushöjare och lockbete för inflyttare. Han bannar också beslutsfattarna för skolpolitiken.? Dumt att inte bejaka det engagemang som fanns i Kuivakangas, säger han.

Övertorneå är oförtjänt anonymt.
Det anser Patrik Aili som tror på kulturen som statushöjare och lockbete för inflyttare. Han bannar också beslutsfattarna för skolpolitiken.
? Dumt att inte bejaka det engagemang som fanns i Kuivakangas, säger han.