Meänkieli ska byggas utav glädje

Meänkieli eller tornedalsfinska för en allt mer tynande tillvaro. Därför satsar Övertorneå kommun på att de allra yngsta ska lära sig språket - med sång och lek.

JAMMAR LOSS. Här jammar förskollärarna och fritidspedagogerna loss med "The lion sleeps tonight" på meänkieli. Astrid Kruukka, Monica Juntti och Marianne Mäki i mitten.

JAMMAR LOSS. Här jammar förskollärarna och fritidspedagogerna loss med "The lion sleeps tonight" på meänkieli. Astrid Kruukka, Monica Juntti och Marianne Mäki i mitten.

Foto: Göran Lahti

Övertorneå2011-02-09 06:00

Som förvaltningskommun för både finska och meänkieli ska Övertorneå kommun kunna erbjuda förskoleundervisning på dessa språk. Därför utbildas nu förskollärare och fritidspedagoger i hur man kan använda meänkieli i barngrupp med hjälp av lek, sång, musik och drama.

- Man måste börja med barnen. De lär sig så otroligt fort men hör de inte meänkieli hemma så är det lite svårare, säger Astrid Kruukka, en av instruktörerna.

Både hon och kollegan Gun Olofsson har stor erfarenhet av att använda meänkieli i arbete med barn.

- Att sjunga och lära sig ramsor och samtidigt använda kroppen gör inlärningen mer lättsam, säger Gun Olofsson.

Roligare sätt
Marianne Mäki från Juoksengi är en av deltagarna och hon välkomnar arbetssättet.

- Annars blir det mest att vi använder uttryck på meänkieli i vanliga rutinsituationer till exempel när vi ska äta med barnen. Att använda sånger och ramsor är mycket roligare både för oss och barnen, säger hon.

Under Kurirens besök drar Gun Olofsson plötsligt med sig kursdeltagarna till hörsalen intill där kommunens grundskollärare bedriver sina studiedagar. De får en överraskande intensivkurs i sång och dans på meänkieli, alla hänger med. Det blir en skön omväxling i det sittande arbetet.

Finskan vanligare
Men hur är det egentligen med kunskaperna i meänkieli? På fritidshemmet Regndroppen i Övertorneå kan många av barnen ge svar på tal när Kurirens utsände ställer frågor på meänkieli. Enligt personalen förstår knappt hälften meänkieli, men de talar finska snarare än meänkieli.

Elsa Pantzare, 9, är ett exempel på det.

- Min mamma är finska och pappa är väl halvfinsk, kan man säga. Vi pratar finska hemma men inte meänkieli. Det känns inte som ett riktigt språk, säger hon.

Oskar Lassinantti, 7, kan också finska då mamman är från Finland.

Har ni jobbat med meänkieli i skolan?

- Nej, inte vad jag minns, säger han.

Sari Oja, kulturpedagog och språkambassadör i Övertorneå, ser inget problem i att finskan dominerar.

- Man ska inte ställa finskan mot meänkieli, det är bara förvirrande för de yngre. Jag tycker i stället att språken hjälper varandra, säger hon.

Nioårige Alex Sliksane har i alla fall försökt lära sig meänkieli.

- Jag har varit på kurs två gånger, men det är svårt. Jag kan "ja" och" nej" i alla fall, säger han och ler stort.

Förvaltningskommuner för meänkieli är Kalix, Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå och Haparanda.

En förvaltningskommun har ett särskilt ansvar för att värna om meänkielis ställning, bland annat ska kommunen kunna erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg på meänkieli.

Den enskilde har också rätt att använda meänkieli i kontakter med kommunen, vid muntlig förhandling inför domstol samt ha rätt att ge in skriftliga inlagor på meänkieli i de berörda kommunerna.

De fem erkända minoritetsspråken i Sverige är finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om