Landstingets vårdmodell går hem

Kampen om vårdresurserna fortgår och just nu sitter en arbetsgrupp inom landstinget och ser, för andra gången på kort tid, över var man ska dra ner antalet vårdplatser för att komma i snitt med övriga landet. Den tidigare neddragningen är nyligen genomförd och där anser Torgny Karlsson, vårdcentralschef i Övertorneå, men också samordnare av primärvården i östra Norrbotten, att vårdcentralerna här med råge dragit sitt strå till stacken. I Haparanda drog man ner från tolv till nio vårdplatser, Övertorneå minskade med fem och har kvar sju platser och Överkalix tappade en plats och har i dag fem obs-platser. Dessutom minskade man jourtiden för alla utom de riktigt akuta sjukdomsfallen. ? Vi minskade platserna med 31,5 procent, vilket är mycket och allt vad vi tål och det har jag klart framfört i arbetsgruppen, säger Torgny Karlsson. Sju arbetar efter modellen Han har varit med och tagit fram den så kallade glesbygdsmodellen med vårdcentraler som har obs-platser, jourverksamhet och integrerad ambulanssjukvård. Sju vårdcentraler, Övertorneå, Haparanda, Arvidsjaur, Arjeplog, Pajala, Överkalix och Jokkmokk arbetar efter modellen. Och för att bevisa glesbygdsmodellens effektvitet har Karlsson verkat för att landstinget ska ta fram siffor där man kan se vad landstingets kostnader för vården är per invånare i länets olika kommuner. Det har tagit tid att få sådan statistik, men nu finns den och av den kan man till exempel läsa att i Malmfälten där vården sker på sjukhus är det dyrast, medan i östra Norrbotten, där de flesta vårdas på vårdcentralerna, är det billigast. Vården av en Haparandabo kostar 15.650 kronor per år, medan vården av en person i Gällivare, som är dyrast i länet, kostar 19.400 kronor, det vill säga 3.750 kronor mer. Kiruna är näst dyrast, med 19.250 kronor per invånare och Övertorneå är näst billigast med 15.850 kronor. Högre kostnader i Älvsbyn Räknar man bara med sjukhusvård och obs-platserna, ligger de små som arbetar enligt glesbygdsmodellen än bättre till. Statistiken visar också att Älvsbyns vårdcentral som inte har obs-platser eller jour har relativt höga kostnader. Alla som behöver läkarvård under jourtid får åka till Sunderbyn. ? Siffrorna visar på ett mycket övertygande sätt att glesbygdsmodellen är mycket kostnadseffektiv. Detta har vi länge påstått, men nu är det bekräftat genom landstingets egna siffror, säger Torgny Karlsson. Enligt honom är en av fördelarna med glesbygdsmodellen att här är det allmänläkaren först som tar emot patienten och sedan, om det behövs, slussas man vidare till en specialist. ? Samma gäller om man blir inlagd. En sjuksäng hos oss kostar omkring 1.000 kronor natten, medan det inte går att uppbringa en sjukhusplats under 3.000 kronor. Detta har vi också hävdat hela tiden, men de som vill ha bort obs-platserna har inte velat lyssna. Kiruna BB behövs inte Enligt honom blev det snett när landstinget nyligen antog en ny budgetmodell. ? Det blev vi små vårdcentraler som drabbades värst. Man tog inte tillräckligt stor hänsyn till täckningsgrad, det vill säga hur stor del av vår befolkning som får sin vård på vårdcentralen. Det är ju faktiskt så att man gör ett lagbrott om man inte ser till att vårdresurserna delas lika, säger Karlsson. Han och kollegan i Haparanda Bo Hallqvist tycker att landstingspolitikerna, i tider då man har ett stort underskott att arbeta in, inte ens borde fundera på att öppna BB i Kiruna. ? Det är ett helt vansinnigt beslut, taget enbart av populistiska skäl. Det behövs inget BB i Kiruna, det fungerar bra som det är och att föra än mer pengar till dem som redan kostar mest rimmar mycket illa. Jag kan inte se att man inte skulle ta hänsyn till dessa nya siffor, säger Bo Hallqvist och visar med all tydlighet sin irritation över BB-frågan. Omvänd Robin Hood-politik Torgny Karlsson kallar det hela omvänd Robin Hood-politik, det vill säga man tar från de fattiga för att ge till de rika. Han säger vidare att han vill tro på att politikerna nu tar siffrorna på allvar. Men han vågar inte ta något för givet med tanke på vad som hänt med BB-beslutet. ? Men det kan inte vara rimligt att vi som sparat och skapat en kostnadseffektiv modell ska behöva spara än mer, medan sjukhusen, som inte vid förra tillfället klarade att dra ner vårdplatserna, får fortsätta som förr. Det finns besparingar att göra till exempel i Kalix. Att ha en bredare samverkan mellan sjukhuset och primärvården där, det vill säga införa något av den modell vi redan har här, säger Karlsson. Hot mot obs-platserna Han har varskott kommunpolitikerna i sitt område om det hot som finns mot obs-platserna. ? Skulle det nu gå så tokigt att vi ändå inte lyckas övertyga landstingets politiker, måste kommunledarna ställa upp och försvara sina små vårdcentraler. Både för att det är en fråga om trygghet och service för medborgarna, men också för att det som bevisat är vore oekonomiskt att ta bort obs-platserna, säger Torgny Karlsson med eftertryck. Bo Hallqvist tycker, med anledning av kostnadsredovisningen, att landstinget borde se till att glesbygdsmodellen skulle införas på fler ställen, i sin helhet, eller åtminstone att man plockar godbitarna av den, för största möjliga besparing. ? Använd oss gamla uvar. Vi kan berätta hur man går tillväga, säger Bo Hallqvist, som också konstaterar att om landstinget inte tar hänsyn till de nya siffrorna, så riskerar man att tappa engagemanget för att driva verksamheter kostnadseffektivt. armi.rousu@kuriren.com 0927/501 20

Landstingets vårdmodell går hem

Färska siffror visar att glesbygdsmodellen ? vårdcentraler med obs-platser ? är kostnadseffektiva och sparar pengar åt landstinget. ? Äntligen. Nu borde alla inse att vår modell är bra och lämna våra obs-platser i fred, säger vårdcentralschefen Torgny Karlsson.

Färska siffror visar att glesbygdsmodellen ? vårdcentraler med obs-platser ? är kostnadseffektiva och sparar pengar åt landstinget.
? Äntligen. Nu borde alla inse att vår modell är bra och lämna våra obs-platser i fred, säger vårdcentralschefen Torgny Karlsson.