Låg status men viktigt jobb

Det är svårt att få tag i personliga assistenter. Genom kampanjer försöker man nu locka personal till de här jobben. Men yrket har inte någon särskilt hög status och det trots att det krävs en hel del av personer som ska ta hand om människor som är funktionshindrade och inte klarar sin vardag på egen hand. Det är också en speciell arbetssituation då arbetet ofta utförs i brukarens hem, med resten av familjen som en del av arbetsmiljön. Ett jobbs status hänger ihop med lönen och den är inte särskilt hög för personliga assistenter. Johanna Aidanpää, 19 år, arbetar för det privata Frösunda assistans och tjänar omkring 78 kronor i timmen, vilket gör ungefär 13.500 kronor i månaden. ? Det är ju inte så mycket. Vi har lovats en höjning till samma lön som kommunen betalar, men ännu har vi inte fått det. Det krävs ju ingen formell utbildning för det här jobbet, men det krävs en hel del för att man ska klara av det, säger Johanna Aidanpää. Timlön trots tillsvidaretjänst Trots att hon är tillsvidareanställd har hon inte månadslön, utan timlön: ? Jag vet faktiskt inte varför det är så. Det skulle ju också höja attraktionen om det var månadslön, säger Johanna. Monika Lövbrand som Johanna arbetar hos har sjukdomen MS och är rullstolsbunden. Hon behöver hjälp med allt från personlig hygien till andra dagliga sysslor. ? Jag har bara en vänsterhand som fungerar. De här tjejerna är mina armar och ben. Utan dem skulle jag mest få ligga till sängs. Jag uppskattar dem väldigt, de måste också klara av många olika saker och jag tycker att de har alldeles för dåligt betalt. Det har jag också sagt till deras arbetsgivare, säger Monika Lövbrand. Personkemi ska stämma Enligt henne är det ett måste att personkemin mellan brukaren och assistenten stämmer, annars fungerar det inte. Och hennes andra assistent Tarja Mattila, som arbetat hos henne i fyra år nu, håller med: ? Man finns ju så nära den man ska hjälpa, man finns där tillsammans med deras egen familj och man måste vara flexibel och kunna hantera olika situationer. Jag minns att jag i början tyckte det var hemskt att gräva i Monikas skåp till exempel, men man vänjer sig, säger Tarja Mattila. Hennes fyra år som assistent är enligt fackförbundet Kommunal en mycket lång tid. De flesta stannar bara i yrket ett par år. Många fördelar Både Tarja Mattila och Johanna Aidanpää tycker dock att det finns många fördelar med jobbet också: ? I alla fall här hos Monika är det väldigt varierande, vi gör en rad olika saker. Det är viktigt att lyfta fram också att om man trivs med att arbeta med människor så är personlig assistent ett alternativ. Jag tycker att det är bra att man har reklamkampanjer för yrket. Det höjer jobbets status när folk blir medvetna om vad det är vi egentligen gör, säger Johanna Aidanpää. Hon vet inte hur länge hon kommer att stanna i yrket, det vet inte heller Tarja Mattila. En ytterligare sak som de dock sätter på pluskontot är nyordningen som man kommit överens om med sin brukare: ? Vi arbetar tre dagar och är lediga tre. Jag har småbarn och det är helt perfekt med ett sådant schema. Och även om lönen på vardagar är dålig, så är helgersättningen desto bättre, det gör att summan ändå blir hyfsad, säger Tarja Mattila. Baiba Gore har tidigare arbetat som personlig assistent, men utbildade sig och arbetar på bank numera. Ingen utbildning ? Jag gjorde som många andra, arbetade som assistent under studietiden för att få in pengar, men jag trivdes bra med jobbet i sig, så jag hoppar in och hjälper Monika på helgerna när hon behöver extra hjälp, säger Baiba Gore. Hon tror att yrkets låga status också har att göra med att det inte krävs formell utbildning: ? Det är ju ett problem. Det går inte att läsa sig till att ta hand om en människa så som assistenter gör. Det har att göra med social förmåga och den har du eller så inte, säger Baiba Gore. armi.rousu@kuriren.com 0927/501 20

Låg status men viktigt jobb

Personlig assistent är ett typiskt genomgångsyrke, som man inte stannar särskilt länge i. Men för brukaren är assistenten oerhört viktig:? De är mina armar och ben. Utan dem skulle jag mest få ligga i sängen, säger Monika Lövbrand, Övertorneå.

Personlig assistent är ett typiskt genomgångsyrke, som man inte stannar särskilt länge i.
Men för brukaren är assistenten oerhört viktig:
? De är mina armar och ben. Utan dem skulle jag mest få ligga i sängen, säger Monika Lövbrand, Övertorneå.