I maj 2021 var markarbetet på Luppioberget igång.
Revisions och konsultföretaget Pwc har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i kommunen genomfört en förstudie/kartläggning som nyligen presenterats. Kartläggningen gäller pantsättning av mark på Luppioberget.
För att förstå historien måste vi backa bandet till 2020. Då antas en ny detaljplan avseende Luppioberget.
Syftet med planen var att ge förutsättningar att skapa byggrätter för turistverksamhet med bland annat lodge och stugor på berget. Planområdet ägdes av Övertorneå kommun medan restaurangen hade överlåtits till en entreprenör.
Våren 2021 ingås köpekontrakt och köpebrev avseende styckningslotter mellan kommunen och köparen, Johan Väisänen/Lapland view lodge, enligt rapporten. Ansökan om lantmäteriförrättning ges till Lantmäteriet i april.
I juni undertecknar kommunalrådet och kommunstyrelsens vice ordförande en handling som benämnts som ”generell pantsättning”. Enligt Pwc framgår det i den att ”kommunen, till säkerhet för Köparens samtliga förpliktelser gentemot Norrlandsfonden, pantsätter “blivande pantbrev” i Stamfastigheten om 10 mkr och även “Överhypotek på pantbrev med bättre rätt enligt separat förskrivning daterad 20 maj 2021”.”
Samma månad ska de undertecknat en handling benämnd som ”Generell pantförskrivning”, daterad maj 2021.
Av den ska det framgå att pantbreven utgör säkerhet för köparens samtliga förpliktelser gentemot Sparbanken Nord. Detta ska ha innefattat "skulder samt räntor, avgifter och kostnader – gentemot banken som kredittagaren har eller kommer att få i egenskap av kredittagare, borgensman, uppdragsgivare, kontoinnehavare eller i övrigt som kund i banken. Om kredittagaren inte uppfyller sina förpliktelser gentemot banken kan panten direkt tas i anspråk av banken”, står det enligt förstudien från revisionsbolaget.
I juni ska också en handling om förtydligande av pantsättningen undertecknats av kommunalrådet och köparen. I den ska det klargjorts att pantsättningen av stamfastigheten följer med den nybildade fastigheten, vilket enligt Pwc sannolikt avser någon av styckningslotterna, och att köparen ska stå för inteckningskostnader.
Både revisorerna och Pwc tolkar det som att syftet med pantskrivningen var att köparen behövde erbjuda banken en säkerhet för att få finansiering på 15 miljoner kronor för uppförande av ett 40-tal byggnader på styckningslotterna och att kommunen då upplät säkerhet i stamfastigheten. Utifrån den förstudie som revisions- och konsultbolaget gjort gör de bedömningen att kommunens agerande medfört ett flertal risker.
Det handlar bland annat om risk för att kommunen inte följt kommunallagen, KL, genom att pantsätta del av sin egendom, risk för att ”kommunen inte har följt varken KL eller sina egna interna styrande dokument avseende delegationsbeslut och undertecknande av handlingar" och risk för att ”kommunen har lämnat stöd till en enskild näringsidkare i strid med KL”.
Utöver de formella bristerna gör Pwc bedömningen att kommunen genom pantförskrivningen och utformningen av den försatt sig i en situation där en finansiell risk uppstår.
”Sammantaget innebär ovan att grundläggande rättsliga och demokratiska principer inte har följts. Det i sin tur innebär en risk för att förtroendet för kommunen och dess ageranden urholkas, vilket långsiktigt kan leda till både skada och problem för kommunen”, står det i förstudien. De bedömer det också som sannolikt att andra åtgärder och tillvägagångssätt hade kunnat vidtas som minskat risktagandet och samtidigt som kommunen handlat inom lagstiftningens ramar.
Robert Grape (C) var vid tidpunkten kommunstyrelsens vice ordförande. Han tar till sig av kartläggningen som gjorts.
– Det verkar vara flera formaliafel som begåtts, det är lite tråkigt. Det positiva med det här är att vi fått en anläggning som vi väntat på i 65 år, säger han.
– Sedan blir det lite mycket grejer som vi hade kunnat göra bättre.
40 landskapshotellrum finns på anläggningen på berget.
Kommunalrådet Tomas Mörtberg (C) håller inte med om riskerna som revisorerna och Pwc framfört.
– Hade vi inte gjort det här hade aldrig anläggningen på Luppioberget byggts, säger han.
Mörtberg menar att kommunen pantsatte hela Luppioberget och att stugorna sedan byggts på den fastigheten. När den nya fastigheten bildades, som köparen köpte, har panten förts över till den fastigheten. Det skedde i december 2021.
– Jag fattar inte risken. Jo, risken var att om han gått i konkurs hade vi fått stugor och hotellrum för 60 miljoner, och panten var tagen på 15 miljoner.
– Vi är inte överens med revisorerna. De säger att vi istället skulle tagit en borgensförbindelse på lånet, men då är det prejudicerande. Då kommer det kanske nästa år en annan som vill bygga ett hotell.
"Vi har skrivit ett avtal med banken, vi har inte gynnat en enskild företagare", säger Tomas Mörtberg (C) som svar på att kommunen enligt förstudien kan ha lämnat stöd till en enskild näringsidkare i strid med kommunallagen.
Beslutet är överklagat till Förvaltningsrätten i Umeå.
– Visst är det en gråzon men jag har då inget dåligt samvete för att vi gjort det här, säger Tomas Mörtberg och menar att han hade gjort likadant igen med ett undantag.
– När jag skrivit på pantbrevet ska man återrapportera delegationsbeslutet som ett ärende, vi återrapporterade det som en delgivning. Det är det felet vi gjort, det köper jag och tar till mig.
Vad gäller risken för att förtroendet för kommunen skulle kunna urholkas genom agerandet håller kommunalrådet inte heller med om.
– Jag tänker tvärtom, att förtroendet för politiken hade urholkats om vi inte gjort det här.