För fyra år sedan flydde Kyaw San Win kriget i Burma och hittade en ny tillvaro och arbetsplats i Övertorneå. Men först i somras kunde hans familj, hustrun Hnin Nwe Soe och dottern Hnin Ei Zan, 12 år, och sonen Kyaw Soe, 9 år, komma efter.
För en dryg månad sedan upptäcktes kackerlackor i deras lägenhet, totalt fyra lägenheter i huset var "smittade". En första bekämpning gjordes men problemen kvarstod och då ombads familjen att flytta ut för att lägenheten skulle tömmas och saneras noggrannare.
- Vi trodde att det skulle gå snabbt så vi accepterade att bo i en tidigare kontorslokal. Men nu har det gått en månad och vi vet inte hur länge till vi måste bo så här, säger Kyaw San Win.
Saknar dusch
Den tillfälliga bostaden saknar dusch, tvättmaskin, garderober och fullgott kök. Spisen står i en städskrubb och vill de duscha får de boka tid i kvarterets bastu, men tvätta kläder får de göra för hand.
- Det här är inget bra boende. Det är kallt också och min fru är lungsjuk, säger Kyaw San Win.
Lea Kantomaa, pensionär i Övertorneå, har engagerat sig i familjen och hjälpt dem med kläder och annat.
- Det är förskräckligt. Ingen svensk skulle acceptera att bo så här, säger hon.
Nödlösning
Stiftelsen Matarengihem äger fastigheten och platschefen Per-Erik Muskos bekräftar att familjens lägenhet ännu inte är färdigsanerad.
- Det här boendet var en nödlösning men det har tyvärr dragit ut på tiden. Vi gjorde en ny sanering i onsdags och förhoppningsvis kan familjen flytta in om ett par veckor, men det vet vi inte säkert ännu, säger han.
Enligt honom har inte fastighetsägaren någon skyldighet att erbjuda en tillfällig bostad, men det har ordnats via Arbetsmarknads- och integrationsenheten i Övertorneå.
Ingen skyldighet att hjälpa
- Vi har egentligen ingen skyldighet att hjälpa familjen då pappan vistas i Sverige i mer än tre år, men har ändå varit inkopplade, säger enhetschefen Carina Ylipuranen.
Även socialkontoret i Övertorneå har varit inblandat och erbjöd tidigare en jourlägenhet till familjen.
- Jag trodde att de menade att vi skulle flytta permanent så jag tackade nej, säger Kyaw San Win.
Socialchefen Ann-Kristin Andersson:
- Om familjen vill och det drar ut på tiden så kan vi fortfarande erbjuda dem en jourlägenhet. Det är ju inte meningen att man ska sakna dusch- och tvättmöjligheter, säger hon.
Lea Kantomaa menar att saken måste lösas snarast.
- Så här får det inte gå till, tänk på barnen om inte annat, säger hon.