Bara norr om Polcirkeln går det att uppleva den riktiga midnattssolen, den vars mittpunkt är möjlig att se även när solen står som lägst rakt i norr – varje år runt midsommartid.
Just i Juoksengi går Polcirkeln drygt 150 meter norr om sitt eget monument, men den är sakta på väg bort. Polcirkeln är nämligen en cirkel som ständigt rubbas.
En rad stockar står resta i närheten av Polcirkelmonumentet. En liknande syn finns att beskåda några kilometer söderut, på den vackra rastplatsen vid forsen Kattilakoski.
Stockarna står 14,5 meter från varandra. Det är den sträcka som Polcirkeln förflyttar sig varje år. Förflyttningen beror på att jordklotets mittplan genom ekvatorn lutar en aning i förhållande till jordens bana runt solen.
I sitt sydligaste läge för cirka 7 000 år sedan gick Polcirkeln nere vid Seskarö – och än är den bara ungefär halvvägs till sin nordligaste (v)ändpunkt i Kaunisvaara, två mil norr om Pajala.
Det är arkitekten Markku Flygare som format monumentet som påminner om den rörliga cirkeln – just med jordklotets form. Det är gjort i en metall som glänser vackert i sommarsolskenet.
Vid monumentet finns åtta flaggor – en för varje land som den norra Polcirkeln passerar.
I Sverige är det just i Juoksengi som Polcirkeln mest uppmärksammas. De senaste somrarna har man till exempel anordnat Swim the Arctic Circle i Torne älv.
I år går tävlingen den 14 juli och då simmar deltagarna över både Polcirkeln och över nationsgränsen mellan Sverige och Finland – i midnattssol. De startar i Finland fem över midnatt. Tack vare tidsskillnaden kommer de då fram dagen innan de startade…!