Trots en rad skolreformer de senaste 20 åren har inte jämlikheten i skolan ökat, tvärtom. Skillnaderna mellan de som klarar sig allra sämst och de som klarar sig allra bäst ökar kraftigt, menar Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund (LR).
I en debattartikel i DN redovisar hon en SCB-undersökning som LR låtit göra av 400.000 elever i fyra årskullar. Den visar att skillnaderna i betygspoäng mellan de svagaste och de starkaste eleverna ökat med 30 procent mellan 1999 och 2011.
"Skillnaderna mellan hur kommunerna lyckas är dessutom stora. Nu måste staten ta ett större ansvar. Alla ska ha en chans att lyckas i den svenska skolan", skriver Metta Fjelkner.
Goda exempel
Hon lyfter dock fram bland andra Pajala, Sotenäs och Övertorneå som goda exempel på hur skolan lyckats kompensera skillnaderna i förutsättningar bland eleverna.
"Intressant är att eleverna i de tre senaste kommunerna har låg utbildningsbakgrund, men ändå lyckas de mycket bra. Det går alltså att kompensera om man vill och kan. Exempelvis SKL, Sveriges kommuner och landsting, bör studera dessa kommuner närmare och lära av de goda exemplen" skriver Fjelkner.
Det är inom gruppen elever födda utanför Norden som man ser de lägsta kunskapsresultaten. Men Övertorneå klarar sig bra trots att hela 15 procent av eleverna tillhör gruppen födda utanför Norden.
Satsar resurser
Maarit Enbuske, barn- och utbildningschef i Övertorneå kommun, är glad åt det positiva omdömet:
- Vi satsar resurser på att öka måluppfyllelsen och har exempelvis en anställd lärarresurs som går in där hjälpen behövs i stället för att finnas i samma grupp hela tiden, vilket vi tycker blir för statiskt. Det ställer krav på honom som pedagog, men det har fungerat mycket bra, säger Maarit Enbuske.
Alla får hjälp
Hans Söderberg, rektor på högstadiet i Övertorneå centralskola, är inne på samma linje.
- Det krävs resurser men det krävs också goda pedagoger och det har vi verkligen, säger han.
Jakob Perä går i nian och tycker att de elever som behöver får hjälp.
- Ja, om det är någon som behöver extra hjälp så finns det resurser för det. Lärarna kollar också helat tiden att alla är med på det som lärs ut på lektionerna. På det hela taget tycker jag att det fungerar bra, säger Jakob Perä.