I februari väntas de första asylsökande flytta in på Cape east i Haparanda. I kväll ordnar Haparanda kommun ett informationsmöte om satsningen, som Bert Karlssons bolag Jokarjo AB står bakom. På Hotell Tornedalia i Övertorneå är det drygt tre månader sedan bolaget startade flyktingboende. Kuriren har besökt boendet.
– Man är fri att göra vad man vill, men på samma gång är det ingen frihet alls. För mig är det okej, jag har redan fått uppehållstillstånd, men de flesta andra här väntar ännu, säger Ahmed Alsaaty, som kommer från den syriska hamnstaden Latakia, när han slagit sig ned i en soffgrupp i lobbyn.
En handfull av de drygt 130 personer som bor på flyktingboendet i Hotell Tornedalia har fått samma besked som Ahmed. För de övriga kretsar livet kring väntan på besked. En frustrerande väntan för många.
– Varje dag ser likadan ut, varje dag känns som ett helt år, säger Mustafa Alawad när han slagit sig ned i en soffa mitt emot Ahmed.
Mustafa och hans fru Alia Mohammael har tillsammans med deras fyra små barn flytt från krigets Syrien. De bor sedan knappt tre månader tillbaka på ett av hotellrummen. På rummet finns förutom ett skrivbord och en stol också en våningssäng, en enkelsäng och en spjälsäng till parets yngsta barn, som föddes för cirka två veckor sedan. Att hantera vardagen på den lilla ytan är en utmaning.
– Det är tufft, konstaterar Mustafa och visar den tunna madrassen som han rullar ut på golvet varje kväll när han ska sova.
Den 15:e april har familjen en intervju med Migrationsverket inbokad och de hoppas efter det på att få besked om uppehållstillstånd.
– Vi kan inte planera någonting inför framtiden innan vi fått besked. Det känns som att livet står stilla. Det enda jag vill är att skapa en trygg tillvaro för barnen att växa upp i, säger Mustafa.
Maher Khrawish kommer fram och vill gärna dela med sig av hur hans tillvaro i Tornedalen är just nu. Trots att han nyligen fått en praktiskplats på ett företag är han bekymrad. Han väntar nämligen på besked om uppehållstillstånd samtidigt som hans fem barn är kvar i hemlandet Syrien, och Maher vet ännu inte om de kommer få tillstånd att ansluta till honom i Sverige. Han har sin intervju med Migrationsverket i juni och då har det gått nio månader av ovisshet sedan han med buss anlände till Övertorneå.
– Varför måste det ta såg lång tid att få besked?, säger han.
I Ahmed Alsaatys hotellrum bor fem män fördelade på två våningssängar och en enkelsäng. De få saker männen äger är också instuvade i det lilla rummet.
– Det är trångt och svårt att sova, om vi vill lägga oss på olika tider så stör vi varandra. Ibland blir väldigt dåligt med luft här inne. Och det är ju för kallt att ha fönstren öppet, säger han när han visar rummet.
På dagarna läser Ahmed svenska, går och simmar och funderar en hel del på framtiden. Han har pluggat geografi tidigare och planerar att gå vidare med att läsa astronomi.
– Jag har hört om rymdcentret i Kiruna, kanske flyttar jag dit.
Klockan 18 i kväll hålls kommunens informationsmöte i Folkets hus i Haparanda om asylverksamheten vid Cape east.