Det ryktas om jul i stallet

Hovskrap och gnäggande hälsar oss välkomna till Övertorneå Ryttarförenings ridstall i Haapakylä, där Linda Heikkilä offrat sin sovmorgon för att ta hand om hästarna i gryningen. ? Det är lugnt och mysigt att komma hit ensam. Människor kan vara på dåligt humör på morgnarna, men hästarna är alltid glada när man kommer, säger Linda Heikkilä, som hade stalljour på självaste julaftonen Hon har sin egen häst i stallet, men dessutom finns här 13 andra hästar som skulle utfodras och så fick de på sig täcken för att inte frysa ute i hagen. Så här i helgtider är stalljouren uppdelad på för- och eftermiddag, så Linda blir avlöst senare på dagen. ? Men jag kommer ju i alla fall hit på kvällen för att se till min egen häst, säga god natt och så, säger Linda. Monday, liksom de andra hästarna får lite extra gott så att också de ska märka att det är julafton. Vissa boxar är pyntade med julpynt. ? Det mesta har dock hästarna ätit upp. Det är bara rosetterna som är kvar, berättar Linda med ett skratt. Matilda Ekersund, 9 år kommer till stallet och har med sig en stor påse med äpplen till hästarna. Matildas häst heter Sickan och är stallets minsta häst. Ute i hagen, där det uppstår lite bus, visar hon dock att hon kan hävda sig väl mot sina större kompisar. Matilda har haft egen häst sedan tre år och hon tillbringar många timmar i stallet, sju dagar i veckan Trots att hon inte är så gammal ännu, gör hon det mesta som ingår i stallsysslorna; mockar, ryktar och så rider hon förstås: ? Vi rider vanligt och så tränar vi hoppning. Jag har ridit barbacka och till och med hoppat barbacka, avslöjar Matilda entusiastiskt. Vi frågar om hennes häst får någon julklapp, utöver äpplena förstås och då skrattar Matildas mamma Siv Ekersund och berättar att det mesta som Matilda önskat sig i julklapp i själva verket var grejor till Sickan. En hel del av önskningarna slog in. ? Vi har öppnat paket på morgonen redan och jag fick ett bett, en vojlock och ett reflextäcke till Sickan, berättar Matilda med ett stort leende. Vojlocken är vit och av lite finare sort som hon ska använda när hon tävlar. ? Jag har tävlat en gång och det var jätteroligt, men det är kul att rida vanligt också. Allt det som man gör med hästar är roligt, säger Matilda med övertygelse. Mamma Siv medger att hon kan vara lite nervös när dottern rider: ? Men det är fantastiskt att se samspelet mellan de här småtjejterna och de stora hästarna. Sickan följer Matilda varje steg. I stallet finns både föreningens egna hästar och privata hästar. Lagom till jul har två nykomlingar flyttat in. Det är två hästar av lite ovanliga raser som föreningen köpt in. ? Den ena är en Halfinger, en tysk ras och den andra är en Österrikisk häst av rasen Norica. Mig veterligt finns det inte särskilt många av dem i Sverige. Vi är jättestolta att ha kunnat köpa dem, det är ju inte billigt med hästar, men inte minst tack vare att Linda och de andra som håller ridkurser har vi fått in pengar för att göra inköpen, berömmer Siv Ekersund. Vi lämnar stallet och Matilda ska fortsätta sitt julfirande med familjen. Men jullovet har bara börjat och hon ser fram emot många långa dagar i stallet. ? På jullovet kan man ju göra allt roligt, säger hon.

Det ryktas om jul i stallet

Men en stor påse äpplen kom Matilda Ekersund, 11 år för att önska god jul till sin häst, Sickan.Och jullov, det betyder än mer tid att göra det bästa som finns, det vill säga ta hand om sin och de andra hästarna i stallet.

Men en stor påse äpplen kom Matilda Ekersund, 11 år för att önska god jul till sin häst, Sickan.
Och jullov, det betyder än mer tid att göra det bästa som finns, det vill säga ta hand om sin och de andra hästarna i stallet.