Byter erfarenheter om skogsvård

Ett EU-projekt inom skogligt utbyte mellan Sverige, Norge och Finland ska bland annat hjälpa till att lösa mysteriet med den omfattande förekomsten av tjärgadd på ung tallskog i Tornedalen.

ÖVERTORNEÅ2005-06-16 06:30
Sedan 2002 har skogsrepresentanter från Sverige, Norge och Finland träffats genom EU-projektet för att utbyta erfarenheter på en rad områden inom skogen. Man har lärt sig om ländernas skogs-politik, certifieringssystem, rekrytering och utbildning, småskalig träteknik, skogens sociala värden med mera. Sammanlagt har 350 skogsmän/-kvinnor deltagit i olika aktiviteter. <br>Projektet går nu mot sitt slut och ett 80-tal medverkande har besökt Övertorneå för att titta på praktiska metoder att avskilja slam från diken, så att inte fisken i vattendragen tar skada. <br>Vägslam problem för fiskar<br>I Övertorneå såg man exempelvis på vad som hänt när man inte tagit tillräckliga miljöhänsyn när man gjort en skogsväg. Regnet har dragit med slam i diket och vidare till bäcken och förorsakat problem för fiskarna. Hans Mäkikaltio som är skogsvårdskonsulent i Övertorneå säger att det är viktigt att ta lärdom av sådana här saker för att förhindra att det inte händer igen.<br>Man besökte också ett område med ung tallskog som till 60?70 procent drabbats av så kallad tjärgadd, en svamptillväxt som vanligen drabbar äldre tallskog. Finsk forskning har visat att spridningen av den här typen av skador sker på ett annorlunda sätt än man trott tidigare.<br>&nbsp;? Just här i Tornedalen är beståndet mycket hårt drabbat. Vi vet inte vad det beror på. Vädret anses ha en viss påverkan, säger Jesper Witzell, forskare vid SLU i Umeå.<br>Det ska göras en inventering av tallskogsbeståndet för att få ett bättre grepp om hur stort problemet egentligen är.<br>Eije Andersson, länsjägmästare i Norrbotten anser att detta nätverk är värdefullt för att kunna dra nytta av andras erfarenheter. Jukka Ylimartimo, Lapplands skogscentral håller med och tycker att det är spännande att jämföra förhållandena och utvecklingen i de olika länderna.<br>Han konstaterar att den finska staten satsar mer på skogsvården än vad den svenska gör. Till exempel har man sett till att dika sju gånger så stora arealer som i Sverige.<br>En annan aktuell fråga som man i gruppen följer är skyddet av de så kallade nyckelbiotoperna ? små värdefulla skogsområden där sällsynta växter och djur lever.<br>Främjar turismen<br>I finska Lappland har den statliga skogsstyrelsen byggt en hel del infrastruktur, leder samt rastplatser för att främja turismen.<br>Gröna Jobb är något motsvarande till detta i Sverige. Skogsvårdsstyrelsen organiserar ledbyggen, röjningar och byggande av rastkojor på ställen där de används av allmänheten eller före-ningar.<br>Kommunerna betalar 280 kronor per dagsverke för dessa jobb, som utförs av tidigare långtidsarbetslösa och de som är med i aktivitetsgarantin.<br>&nbsp;? Det är mycket väl investerade pengar, anser Eije Andersson, som konstaterar att innan årsskiftet kommer det inom länet att vara 534 personer involverade i något Gröna Jobb-projekt.<br>Enligt Eije Andersson kommer man på något sätt att, även utan EU-projekt upprätthålla nätverket mellan de tre länderna.<br><br>armi.rousu@kuriren.com<br>0927/501 20
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om