Än finns det liv ...

<A>Läs mer: Vad händer om ingenting händer? Läs mer: Än finns det liv...</A> <A href="http://www.kuriren.nu/GEN_Utmatning_Ettan.asp?CategoryID=2764&ArticleID=904113&ArticleOutputTemplateID=125&ArticleStateID=2">Läs mer: Finns det en framtid i Övertorneå? </A> Tornedalen åderlåts på sin befolkning. Helt i onödan. Så stod det i uppslaget från 1974. Då var Taisto Keskitalo tio år och satt i mammas knä. I dag är han själv förälder och företagare i samma bygd och tycker att beskrivningen känns igen. Men han tror på en vändning och bidrar själv till att göra den möjlig. Han har fyra barn och företag med två anställda. Företaget TK Data, servar och har driftsansvar för datasystem, bland annat bredbandsnätet i kommunen. Hälften pensionärer Han har en svag minnesbild av intervjun som gjordes då han var tio år och Kuriren publicerade det långa brevet från kommunstyrelsens ordförande, där man vädjade till regeringen om hjälp med att ersätta de statliga jobb som gått förlorade och kompensera för utlovade satsningar som gått om intet. Då spåddes kommunens befolkning inom kort att till hälften bestå av pensionärer. Arbetslösheten var, även då, en av de högsta i landet. 30 år senare gick kommunalråden i Övertorneå, Pajala och Överkalix ut i vad som kallades kommunalrådsupproret och förklarade att man var less över alla utredningar som inte resulterat i konkreta åtgärder. Det man krävde var att företagandet i glesbygden skulle kompenseras för faktiska nackdelar och att staten utlokaliserar någon verksamhet för att ge draghjälp till det privata näringslivet. Situationen känns igen Det råder delade meningar om huruvida kraven hörsammats. Någon utlokalisering har inte kommit och företagen, inte minst sågverk- och transportnäringen, fasar för nya energiskattehöjningar. Taisto Keskitalo konstaterar att beskrivningen av situationen i glesbygden för 30 år sedan känns igen. Problemen är desamma nu. Det finns inte attraktiva jobb som gör att de unga stannar och när de unga flyttar, blir det inte heller fler barn. En ond cirkel som urholkar kommunens ekonomi och näringslivets möjligheter. Ändå finns det ett antal företag som är riktigt framgångsrika och som ger jobb. Så än är loppet inte kört. Taisto Keskitalo konstaterar att mängder av statlig jobb försvunnit från bygden utan att de på något sätt ersatts. Han tycker att det är hög tid att staten etablerar någon bra verksamhet till Övertorneå. Han tycker att bygden har mängder med förutsättningar som inte kommer till sin rätt på grund av den negativa utvecklingen. Trygg plats för barnen  ? Det här är en trygg och bra kommun att växa upp i och vi har bra skolor och bra barnomsorg, säger Taisto Keskitalo. Han tycker också att det finns bra möjligheter till en aktiv fritid. Tillgången till två länder är just en tillgång och han konstaterar att han trivs bra och vill inte flytta.  ? Det ville jag inte tidigare heller när jag erbjöds jobb i Luleå. Jag har visserligen varit och utbildat mig på annat håll, men hela tiden med sikte på att komma tillbaka. Men det var inte så enkelt. Man nästan tvingades i väg och det är kanske delar av det som man ser i dag, säger Taisto Keskitalo. Han tycker dock inte att man ska hålla tillbaka ungdomar som vill röra på sig.  ? Det måste finns valmöjlighet och något bra att komma tillbaka till, säger Taisto Keskitalo. För sin egen del tycker han att Övertorneå är en bra kommun att vara företagare i. Han startade när datatekniken var i sin linda och företaget går bra. Han konstaterar att ett stort ansvar läggs på glesbygdskommuner när det gäller näringslivsutveckling. Enligt honom är det viktigt att värna om de företag som redan finns och hjälpa de att växa.  ? Det blir lätt att mest fokus riktas till företag som kommer utifrån, men de befintliga företagen är förankrade i bygden och jag tror att en satsning på att hjälpa de att växa betalar sig, säger Taisto Keskitalo. Optimistiskt Han själv är optimistisk inför framtiden, men säger att det är svårt att inte känna av den uppgivenhet som många ger uttryck för.  ? Det skulle vara ett riktigt lyft om vi fick en större etablering, då fick människor framtidstro igen. Sedan så tror jag att det skulle kunna vara fler som kunde skapa sig egna jobb genom att starta företag. Visst kan man misslyckas också, men man lär sig och då har man i alla fall försökt, säger Taisto Keskitalo.

Än finns det liv ...

Det blev inte riktigt så illa som det förutspåddes 1974, men läget är ändå allvarligt.Det konstaterar Taisto Keskitalo, företagare och familjefar i Övertorneå, om det upprop som sändes från kommunen, då han själv bara var tio år gammal.

Det blev inte riktigt så illa som det förutspåddes 1974, men läget är ändå allvarligt.
Det konstaterar Taisto Keskitalo, företagare och familjefar i Övertorneå, om det upprop som sändes från kommunen, då han själv bara var tio år gammal.