Det är en helt vanlig fredag på kommunala Strandskolan i Överkalix. Nästan i alla fall. För i skolans nyrenoverade restaurang serveras idag en festlig efterrätt för att fira att så lite mat slängs från elevers och lärares tallrikar – nästan 70 procent mindre än för tre år sedan eller 18 gram per person och dag i snitt, vilket inte ens motsvarar två pyttesmå portionsaskar med smör.
– Man får det man förväntar sig både från barn och vuxna, säger kommunens kostchef Jeanette Hademalm Berg och vinkar till några sjätteklassare som precis har ätit färdigt.
– Tack för maten, hojtar eleverna tillbaka.
Orsaken till det minskade svinnet är enligt kostchefen dels att kökspersonalen har fått mer tid till servering och att prata med barnen. Men också att lärare och elever från och med förra hösten äter tillsammans, att lunchen numera ses som en lektion – 20 minuter för de äldre eleverna och 30 minuter för de yngre. Och att ”matrasten” har flyttats till ett helt annat tillfälle under dagen.
– Så nu behöver inte barnen rusa iväg till något hockeymål. Det gör att här blir lugnare. Pedagogerna kan också ha bra samtal med eleverna kring måltiderna, säger Jeanette Hademalm Berg.
Mindre klotter och bråk och bättre studieresultat har blivit andra effekter där konceptet har provats, enligt undersökningar som har gjorts.
– Egentligen är det inte så konstigt. Barn som äter blir ju lugnare, säger Jeanette Hademalm Berg.
Något mattvång finns emellertid inte:
– Nej, däremot har vi sett att elever som tidigare inte åt någonting tar ett glas mjölk och en smörgås när de ändå är här. Så småningom blir det kanske mat…
Även här har lyft gjorts. Två rätter finns numera dagligen på menyn, varav en vegetarisk. Det mesta – 23 av 30 rätter – lagas på skolan, och nästan 80 procent av råvarorna som används är svenska. Som grädde på moset har restauranglokalen dessutom fräschats upp med allt ifrån fotoväggar till dimmerbelysning, nytt golv, och en utflyttad serveringslinje. Detta till en kostnad av 475 000 kronor under tre år.
– Eleverna har själva varit med och påverkat hur de vill ha det, säger Jeanette Hademalm Berg.
Svårast med omläggningen?– Det gick nog lite för snabbt från början, vilket innebar en del schematekniska problem. Men det har lösts genom att elevernas skoldagar har förlängts med tio minuter per dag, säger Jeanette Hademalm Berg.
Pedagogen Jenny Isaksson tror att fler äter:
– Möjligen kan det fortfarande bli lite snävt med tid ibland.
Från elevhåll verkar alla som Norrbottensmedia pratar med uppskatta både matsalen och maten. Den schemalagda lunchen utan långrast skapade däremot en del skepsis från början.
– Det kändes lite konstigt. Först blev det också lite stressigt. Men nu fungerar det bättre, säger 11-åriga Alma Isaksson.
Viktor Sundström, 12 år, har upptäckt att ”långrast” vid andra tider än lunchen kan ha sina poänger:
– Man får ju ”håll” om man rör sig direkt efter maten.
Någon tvekan om varför det är bra att mindre mat slängs finns inte. Ekonomi, personalens jobb och sambandet mellan en högre matproduktion och en ökande mängd växthusgaser är sådant som nämns av eleverna.
– Slöseri med naturen, säger 13-åriga Rubi Tekle.
Sedan vankas efterrätt.