I lördags kväll trollade illusionisten Joe Labero besvärsfritt bort inte enbart hela centrala Överkalix utan, av bara farten, även de omkringliggande byarna Grelsbyn, Vännäsberget, Gyljen, Svartbyn och Rödupp. Med invånare och allt.<br>Nåja, kanske ändå inte riktigt så pass mycket.<br>Men det känns som om Labero hade kunnat fixa även detta. När han nu ändå fick ett bowlingklot att ramla ut ur ett ritblock, vek ihop 100-lappar och tog fram 500-lappar i stället samt plockade av en man hans armbandsklocka, slog sönder den samt tog strax därpå ner en låda som hängde i taket, låste upp den och ? plockade fram klockan ur den lådan.<br>Joe Labero, som numera är en av delägarna till det hotell i Överkalix som nu heter Grand Arctic, snittade fram en magisk illusionsshow på lördagskvällen inför kanske 200 personer. Jag skulle inte tro att så värst många av dem kunde räkna ut vad hans tricks gick ut på. Själv klarade jag i alla fall inte alls av det.<br>Labero kom in på scenen till ledmotivet The Persuaders, ur den gamla TV-serien Snobbar som jobbar, och etablerade direkt kontakt med några personer ur publiken.<br>Sålunda fick Ann-Katrin komma upp på scenen och assistera honom i ett mångtydigt reptrick. Roger Qvarnström, från Radio Norrbotten, fick också vara med på ett hörn liksom Erik (?med k?), som satt lite längre bort.<br>Gunnar från Stråkan belönades med dollarsedlar för att han klarade av att komma i håg att det var ?vatten från Indien?, som ständigt fylldes på i en balja som stod uppe på scenen.<br>Och Joe Labero bad Per-Ivan ur publiken att kupera hans kortlek och plockade sedan fram damer och ess ur den. Han satte också i gång att syssla med glas och flaskor på ett bord. Och dribblade och fintade så mycket med dem, att det stundtals var betydligt flera flaskor än glas och även omvänt.<br>Fan förstår hur det gick till. Eventuellt. Dock förmodligen inte så många andra.<br>Fingerfärdigheten och konsten att slå blå dunster i publikens ögon gick i armkrok med varandra här. Joe Labero är ett ärkeproffs som kan luras, trixa, charma, dupera och utveckla sina illusioner ungefär hur långt och hur mycket som helst.<br>Det finns säkert förklaringar till dem allesammans. Men jag klarar inte av att räkna ut hur det går till. Och jag vill egentligen inte veta det heller.<br>Ljus, ljud och även bild (det visades några filmsekvenser under kvällen) harmonierade perfekt och bidrog till magishowens synnerliga effektivitet.<br>Joe Labero bad den kille ur publiken som hette Johan att skriva sin namnteckning på en sedel. Tog sedan fram en citron. Skar itu den. Och tog fram en sedel ur den. Med Johans namnteckning på.<br>Han snurrade och jonglerade med ringar, fick dem att gå in i varandra och fördubblas och...ja, jag vet inte riktigt vad.<br>Och med Mike Oldfields Tubular Bells i bakgrunden gick han till sist ut i publiken och begärde till sig tre vigselringar, från lika många slumpvis utvalda personer.<br>Sedan upp på scenen igen. Och så fick han de här ringarna att hänga ihop. Och så tog han isär dem. Och så höll han på så där, tills man varken visste ut eller in eller någon annanstans heller.<br> ? Skål Överkalix, sade Joe Labero vid ett tidigare tillfälle under kvällen. Om det nu var med vatten från Indien eller något annat som han skålade i vet jag inte.<br>Men jag vet att det är trevligt att bli lurad, konfunderad och så här avancerat magiskt bortkollrad.<br>Av den mästare inom genren som heter Joe Labero och som gav sin publik omkring en och en halv timme av oförglömligheter, den här lördagskvällen.<br>Man fick väl förresten vara glad att man alls satt kvar i lokalen när det hela var slut och över.<br>Och inte hade blivit borttrollad därifrån.<br>Till Gyljen eller något annat ställe.<br><br>