I dag ligger det en restaurang nära platsen som heter Vippabacken. Den är döpt efter den sista avrättade mannen vid den offentliga avrättningsplatsen utanför Överkalix.
Enligt anteckningar från hembygdsgillets årsbok och utredningar från riksantikvarieämbetet ska vi gå tillbaka till den 26 november 1821 för att hitta den sista kända avrättningen utanför Överkalix.
Johan Johansson Wippa heter mannen som blev halshuggen och begravd vid platsen som sedan kom att kallas Vippabacken.
Det sägs att det var Wippas dotter som fick vittna sin fars grymhet och sedan avslöjade mordet. Hon ska ha sett hur hennes pappa slog ihjäl en så kallad gårdfarihandlare, en kringresande försäljare som vid det här tillfället befann sig strax utanför Överkalix, och sedan gömde liket i källaren och tog alla hans pengar.
Länsman blev misstänksam mot Johan Johansson Wippa när han hade mer pengar än vanligt. Det var då dottern ska ha pressats i förhör. För att få fram sanningen om vad som hade hänt tog länsman henne åt sidan och bjöd henne på karameller.
Wippa fängslades i Bränna efter dotterns avslöjande.
Mördaren vände sig till religionen och blev laestadian under fängelsevistelsen, förtäljer historierna om mannen. På båten från Bränna till avrättningsplatsen ska han ha sjungit på den tyska psalmen "I kristi sår jag somnar in". Väl på avrättningsplatsen blev han omringad av 12 män och 40 storbönder innan bödeln kom ut ur sitt timrade hus.
Wippas sista ord innan klingan föll över hans hals ska ha varit:
– Det var djävulen som ledde mig till detta, men hälsa barnen och frun att Gud har förlåtit mig. Jag gjorde det för dem, för att vi hade det så fattigt.
Bödeln högg av huvudet på mördaren med ett hugg och det ska ha varit den sista gången en person offentligt avrättades på Vippabacken.