Runt omkring honom hoppar och skuttar ett gäng pudlar som är på besök. Längre bort, i en inhägnad på altanen, talar svansviftande pensionatsgästen Busan allt mer högljutt om att hon också vill vara med – vilket hon strax får. Här i den träröda ”backstugan” vid Brännabergets fot inryms sedan några veckor 31- åriga Mohammad Shammouts hunddagis och hundpensionat. Något han aldrig trodde var möjligt när han, hans fru Maelah Chahoud och deras tre barn kom till Överkalix för drygt två år sedan.
– Det var min lärare som kom med idén när jag läste svenska. Först tänkte jag att det inte skulle gå. Men sedan sa alla jag pratade med att det skulle vara jättebra med tanke på Överkalix läge mitt i Norrbotten. Så då blev det så, säger Mohammad som studerade geologi i Syrien men också alltid haft en passion för djur.
Nu består en stor del av hans vardag av hundpromenader, utfordring, kel och aktivering av de fyrbenta inhysningarna. Vilket såklart innebär en viss skillnad mot det tidigare livet. Då handlade många av tankarna om överlevnad. Och hunddagis och hundpensionat var något som han bara hade läst om på internet.
– Det finns överhuvudtaget inte i Syrien. Enligt islam är det inte heller tillåtet med hundar annat än till jakt eller för att vakta, säger Mohammad Shammout.
Fast själv kunde han redan som liten inte låta bli att komma hem det ena djuret efter det andra – trots föräldrarnas protester.
– När jag sedan gifte mig och fick en egen familj kunde jag skaffa ännu fler, säger Mohammad muntert, och räknar upp allt ifrån undulater, parakiter, duvor och andra fåglar till en katt, kaniner och fiskar.
En särskild plats i hans hjärta fick den lilla blandrashunden Blanche. Den har nu fått ge namn åt hundpensionatet Petit Blanche.
– Jag lämnade honom till en vän när jag flydde, berättar Mohammad Shammout.
Startplåt till hundpensionatet blev ett mikrolån från Almi. Hittills har ett tiotal hundägare ”hyrt in” sina älsklingar. De som vill kan låta frisera sina jyckar eftersom Mohammad har en specialöverenskommelse med bygdens hundfrisör Yvonne Karlsson (som för övrigt matte till pudelgänget).
– När här är pensionatshundar är jag här dygnet runt, säger Mohammad och tillägger att besök från resten av familjen – som idag – är extra välkommet då.
I olika rum i de iordningsställda lokalerna huserar även marsvin, ökenråttor och mängder av fåglar. De är Mohammads egna. Liksom kakaduan Boman. Yvonne Karlsson ler mot vännen:
– Han har en speciell kontakt med djur. Ibland förstår man inte hur det är möjligt.